2017-03-14

Ökande utfodringskostnader för ekoäggsproducenten
– viktigt att det nya fodret fungerar

Resultaten av de nya ekofodren till de ekologiska värphönsen emotses nu med spänning. Samtidigt ser farhågorna om högre utfodringskostnader ut att besannas.
Men det är inte bara det nya receptet med mindre andel fiskmjöl som gör fodret dyrare. Minst lika stor betydelse tycks utvecklingen på den internationella råvarumarknaden få och dessutom kan det vara så att hönan behöver konsumera mer av det nya fodret.
Viktigare än foderpriset är dock alltjämt att fodret visar sig ge hönorna den näring som de behöver.
I denna artikel diskuteras det nya ekologiska foderreceptet som har tagits fram för att minska dioxinhalten i ekologiska ägg och längre bak i tidningen kommenteras utvecklingen på råvarumarknaden.

Vi har tidigare berättat i Fjäderfä om äggbranschens gemensamma arbete med att ta fram ett nytt foder till de ekologiska hönsen, inklusive unghönsfodret och arbetet har resulterat i ett foderprogram för samtliga foderföretag som begränsar fiskmjölsanvändningen enligt följande: maximalt fem procent fiskmjöl fram till 35-veckors ålder på hönan, maximalt fyra procent under vecka 35-55 för att därefter eventuellt gå över till en fas med maximalt 3 procent, från vecka 55 till produktionsperiodens slut.

Fiskmjölet unikt bra

Att minska fiskmjölsanvändningen i hönsfodret låter sig inte göra utan noggrann analys av de ersättande råvarorna. Fiskmjöl är nämligen en alldeles utmärkt proteinkälla för höns.

– Vi är överens i branschen om att fiskmjöl är mycket bra för hönans näringsförsörjning, för att inte säga unikt bra i jämförelse med andra tillgängliga proteinråvaror. Framför allt är fiskmjölet värdefullt för att säkerställa att hönan får tillräcklig mängd av metionin och cystin. För metionin gäller att det är hönsfåglars första begränsande aminosyra och den är essentiell för dem.
Det säger Bodil Wahlgren som är veterinär och produktchef för Pullfor på Lantmännen.

Vilka råvaror kan då ersätta fiskmjölet i foderstaten?

Foderföretagen är hänvisade till att med ljus och lykta vända sig till råvarumarknaden för att förhoppningsvis hitta vegetabilier med goda proteinegenskaper. Det handlar om soja, raps, solros, majsgluten och potatisprotein. De har lägre proteinhalt än fiskmjölet men kan rätt använda skapa ett bra foder. Men marknaden överflödas inte av goda proteinprodukter så det föreligger risk för ökande kostnader.

Viktigt med bra grovfoder

Bodil Wahlgren pekar också på grovfodrets betydelse och goda egenskaper i flera avseenden.
– Grovfodret fyller flera funktioner och blir nu ännu viktigare än tidigare i utfodringen. Det handlar om att erbjuda hönorna dels fibrer, dels näring. Jag tycker inte att man enbart ska se grovfodret som ett problem och arbetskrävande moment utan som en möjlighet.

Vad finns då att tillgå på ”grovodermarknaden”? (Lucern, cikoria, klöver, högvärdigt gräs, morötter och andra grönsaker (mest vatten?) … och hur är produkterna ”packeterade” och hur ska ett bra grovfoder se ut?
Önskvärt är givetvis att det för hönans del är smakligt och näringsmässigt bra men också att det för äggproducentens del är både hanterbart och så billigt som möjligt. Här torde finnas utrymme för nya produkter som uppfyller dessa krav och kanske framtidens grovfoder kan sammanföra tre ”nyttigheter” – strö, fibrer och näring – i en och samma produkt?

Åtta gram ts per dag

Grovfodret bör således i ännu högre grad i den nya utfodringen av ekologiska värphöns bidra till hönans hälsa och tillväxt och därmed även till produktionsnivån i äggproduktionen. Bodil Wahlgren säger att grovfodrets plats i foderstaten bidrar till att hålla ner foderpriset och i genomsnitt räknar man nu med att hönan äter 8 gram torrsubstans per dag. Detta som en del av den ekologiska andelen i fodret.
I ”grovfoderberäkningen” finns det också anledning att beakta betesmarkens utseende. Ett bra bete kan ge ett väsentligt bidrag till hönans näringsintag, för de hönor som går ut och betar på ett bra sätt.

Viktigt klara peaken

Foderföretagen rekommenderar ett näringstätt foder från början och här avses både perioden då kycklingen och unghönan föds upp och en bit in på produktionsperioden. Närmare bestämt fram till vecka 35. Under denna period är utmaningen att ge hönan allt hon behöver som allra störst. Här pågår nämligen fortfarande kroppstillväxten samtidigt som hönan påbörjar äggläggningen vid 16-18 veckor och det är som bekant av stor betydelse att så snabbt som möjligt få upp äggvikten till säljbar vikt. Otillräcklig näringstillförsel under denna tidiga period, kan alltså slå hårt mot både hönans hälsa och vitalitet och hennes kapacitet att värpa.

Bild 1 (ovan) visar hur brant behovet av aminosyror ökar fram till vecka 35, för att därefter snabbt sjunka tillbaka till ett mera måttfullt behov. Denna skarpa och viktiga topp tas givetvis hänsyn till i all hönsfodertillverkning men utmaningen för att klara detta i framtagandet av det branschgemensamma nya foderprogrammet för ekohönan (med lägre andel fiskmjöl, enligt ovan), har givetvis varit extra stor.

Foderkonsumtionen viktig

– För att säkerställa en god näringsförsörjning, inte minst hönans behov av metionin, är det viktigt med en hög foderkonsumtion, säger Bodil Wahlgren. Om hönorna äter otillräckligt, så anser Bodil att man ska försöka att stimulera konsumtionen, exempelvis genom sänkt stalltemperatur när det är möjligt eller användning av till exempel foderjäst.

Som brukligt i hönsutfodring så består det nya foderprogrammet av flera faser. Den första fasen, då näringsbehovet är mycket stort, är fodret laddat med fem procent fiskmjöl och sedan sker en avtrappning, enligt ovan. När det gäller hur mycket foder som hönan ska äta så varierar det som bekant med bland annat faktorer som temperaturer och befjädring. Men Bodil Wahlgren nämner dygnsnivån 130-140 gram färdigfoder när hönan passerar 56:e veckan och andelen fiskmjöl har sänkts.

Viktigt att byta foder i rätt tid

Det nya branschgemensamma foderprogrammet för det ekologiska hönsfodret har givetvis tagit hänsyn till Kravs regler och för att nå bästa möjliga näringsförsörjning för hönans hela livstid så är foderprogrammet lagt så att man ger en mindre andel Kravgodkända råvaror under fas 1 och en högre andel i fas 2. Detta gör att det är viktigt att byta foder vid rätt tidpunkt, vilket enligt Lantmännens rekommendation är vid vecka 35. (I ekologiskt hönsfoder tillåts det maximalt fem procent icke-ekologiska foderråvaror under ett kalenderår).

Pris och produktion?

Omläggningen till det nya fodret till de ekologiska hönorna medför av allt att döma högre kostnader för äggproducenten och skälen till detta är flera. Ett, och kanske det främsta enligt Bodil Wahlgren på Lantmännen, är de ökande råvarukostnaderna på eko-sidan. Ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel gör att tillgängliga volymer ekospannmål snabbt förbrukas och Sverige måste importera ekologisk spannmål. Högre inblandningsgrad av ersättningsprodukterna förstärkt av minskningen av fiskmjölet höjer också kostnaderna och där utgör svårigheter att få tag på solros ett exempel på detta. Till detta kan läggas en trolig högre foderkonsumtion än tidigare. (Foderkonsumtionen och kostnaden kommenteras i andra artiklar i Fjäderfä nr 3-2017).

Frågan är hur mycket detta sammantaget ökar produktionskostnaden för ett ekologiskt ägg?
Tyvärr kan vi inte besvara denna fråga i den här artikeln.
Det nya fodret bedöms ge hönan en bra start men det återstår också att se hur uthållig hon blir och alltså hur högt upp i ålder som ekohönan fortsättningsvis bör kvarstå i produktion.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nummer 3-2017


Tillbaka för fler artiklar om foder, priser och kvaliteter, klicka här.