2017-09-13

European Symposium  of Poultry Nutrition

Den tjugoförsta ESPN-konferensen hölls i Tarragona, Salou/Vila-Seca beläget cirka en och en halv timmes tågresa från Barcelona den 8-11 maj. Hela 1 600 delegater från olika delar av världen var på plats för att ta del av och diskutera den senaste forskningen inom fjäderfänutrition.
I denna reseberättelse sammanfattar doktorand Malin Boyner några av delegaternas framträdanden.

 


Belastar vi den moderna slaktkycklingen för hårt?

Dr Birger Svihus diskuterade eventualiteten att vi överbelastar våra slaktkycklingar. En modern 30 dagars tuppkycklings dagliga foderintag hade hos en människa som väger 75 kg motsvarat ett dagligt födointag på en limpa bröd i timmen under dygnets 16 vakna timmar. Belastningen på kycklingens tunntarm blir därför hög och förmågan att bryta ned stärkelse varierar kraftigt mellan individer samtidigt som långsamväxande hybrider tenderar att bryta ned stärkelse mer effektivt. En ofullständig nedbrytning av näringsämnen riskerar bland annat att agera bränsle åt ogynnsam mikrobiota. Innehåller inte fodret strukturella komponenter riskerar kycklingen en underutvecklad muskelmage och en utvidgad körtelmage vilket kan få till följd att digestan passivt flyter genom tunntarmen för snabbt utan att alla näringsämnen tas upp. Den ökande storleken hos muskelmagen om kycklingen utfodras med grova fibrer eller spannmål bidrar till en bättre mat-spjälkningsprocess eftersom fodret mals bättre, pH sänks i muskelmagen samt att fodret stannar längre i matspjälkningssystemet. Ett pelleterat foder medför ett 10-20 % högre foderintag och ökar därmed trycket på kycklingens redan pressade mat-spjälkningssystem. Föredragshållaren beskriver i sin till föredraget tillhörande sammanfattning att müslifoder observerats öka mängden digesionsenzym medan pelletsutfodrade kycklingar hade en mindre utvecklad muskelmage. Dr Svihus diskuterade även vidare kring om kombinationen av en pellet med en låg stimulerande effekt på muskelmagen kan innebära en alltför snabb passage av näring genom digestionssystemet. Dr Svihus valde att avsluta med några frågor han själv ansåg vara provokativa: Är det dags att börja utfodra müslifoder igen? Äter våra slaktkycklingar för mycket? Kan det vara så att vi överbelastar ett redan pressat matspjälkningsystem?
 


Programmering runt kläckning för optimala egenskaper

Dr Peter R. Ferket lyfte upp den årliga prestationsutvecklingen hos de moderna slaktkycklingshybriderna. I genomsnitt ökar kroppsvikten med 1 %, eller 50 g årligen. Denna ökning innebär att embryo-tiden numera utgör 50 % av kycklingens totala livstid. Inkubationen blir därför enligt Dr Ferket en allt viktigare del att ta hänsyn till och optimera. Dr Ferket tog honungsbin som exempel för att beskriva att effekten av foder och programmering av egenskaper som är optimala för den aktuella levnadsmiljön är som mest effektiv i ung ålder. Honungsbin är genetiskt lika men får sitt öde förutbestämt redan under utfodringen i larvstadiet. Det är vad larven ges för foder som avgör om den kommer växa upp till en drottning eller ett arbetsbi. På samma sätt hävdade föredragshållaren att kycklingar tre dagar innan och efter kläckning är som mest mottagliga för tillförsel av näringsämnen anpassade för programmering av önskvärda fenotypiska egenskaper, det vill säga fysiska egenskaper som bestäms av individens gener men även miljöfaktorer. Dr Ferket tror att kläckerier med möjlighet att ge kycklingen tillgång till foder och vatten kommer få allt större betydelse för möjligheten att ge kycklingarna foder som på bästa sätt förbereder dem på de utmaningar som väntar dem senare i livet. Möjligheten, menar Dr. Ferket, finns att programmera kycklingarna till att utnyttja vissa väl valda näringsämnen bättre genom att ge dem ett foder med för låga nivåer av dessa näringsämnen den första tiden efter kläckning. Tre dagar innan kycklingen kläcks finns också tillfälle att programmera kycklingarnas genutryck genom så kallad in ovo-utfodring vilken innebär att näringsämnen injiceras i vätskan som omger embryot några dagar innan kläckning. Det har visat sig att kycklingar som får näring på det här viset ligger två dagar längre fram i utvecklingen vad gäller digestionskapacitet, energistatus och utveckling av viktig vävnad. (In-ovo utfodring är inte tillåtet i Sverige).



Grötfoder den första tiden i livet

Dr R.P. Kwakkel inledde sitt föredrag med att fokusera på värphönskycklingens första tid i livet. Under de första dagarna efter kläckning löper även värphönskycklingen risk att råka ut för uttorkning. Under uppfödningstiden utsätts även kycklingarna för en del stress i samband med vaccinationer. I Sverige har vi dock ett restriktivt vaccinationsprogram i jämförelse med många andra länder. Den biologiska variationen medför att ägg insatta i ruvaren vid samma tillfälle kommer att kläckas över en tidsperiod på 24-48 timmar. I traditionella kläckare finns idag ingen möjlighet att förse kycklingarna med foder och vatten vilket innebär att kycklingarna får vänta tills de är framme på gården innan de kan äta och dricka. Utöver detta kan det i början vara svårt för kycklingarna att hitta vattennipplarna, vilket ytterligare ökar risken för uttorkning den första tiden i livet och kan leda till högre dödlighet under den första veckan. Ett sätt att minska risken för uttorkning är att utfodra kycklingarna med ett grötliknande foder de första dagarna. Detta visade sig även gälla för slaktkycklingar när Dr Kwakkels grupp i en studie lät jämföra slaktkycklingar som fick välja mellan grötfoder (1:1, vatten:foder) innehållande hel vete och kycklingar som fick fri tillgång till ett vanligt torrt foder. Preliminära resultat visade på en 10 % högre kroppsvikt vid 21 dagars ålder hos de kycklingar som fick välja foder. I över 90 % av fallen valde dessa kycklingar det blöta fodret. När grötdieter som denna även innehåller komponenter med struktur (i detta fall hel vete) kan kycklingen utveckla en mer funktionell muskelmage som i förlängningen skulle kunna bidra till en bättre smältbarhet av protein.


Tack!

Detta var ett axplock av alla de intressanta föredrag som tillsammans med gruppdiskussioner, postersessioner och frågepaneler utgjorde årets ESPN-konferens.
Varmt tack till svenska WPSA som möjliggjorde mitt deltagande på årets ESPN-konferens!
Malin Boyner
Foto: Arrangören ESPN.

Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 7-2017.