2017-10-17

Stefan börjar som äggproducent genom att hyra Rolands hönsstall

Ett hyresavtal för stallbyggnaden inklusive silosar och gödselhus gör det möjligt för Stefan Almqvist att bli ”sin egen” som äggproducent. Den som hyr ut är Roland Bengtsson som på detta sätt minskar sin verksamhet. Roland har dock kvar kycklinguppfödning på 4 000 kvadratmeter samt växtodling på cirka 100 hektar. Så något tvärt slut på Rolands yrkesaktiva karriär hemma på gården i Tågarp är det inte frågan om.

Vi möter Roland i en annan artikel i denna tidning och där får vi ta del av hans omfattande erfarenheter från nära 50 års verksamhet inom den svenska fjäderfäbranschen, både som kycklinguppfödare och äggproducent.
I denna artikel berättar vi om Stefan Almqvists övertagande av Rolands hönsstall och den investering i ny inredning som Stefan nu gör. Det handlar om tre aviärrader med vardera tre meters bredd, vilka optimerar utnyttjandet av den befintliga stallbredden. Här installeras även en ny fullspektrabelysning på dispens.

Installationerna gör inte oväntat att flera olika besiktningspersoner kommer på besök, vilket framgår av näata artikel i denna tidning. Stefans insättning av sin första egna hönsomgång sker ungefär vid pressläggning av denna tidning.

Spännande med eget
Stefan Almqvist är alltså ny som äggproducent. Insättningen av dryga 16 000 Lohmann-höns i oktober 2017 är hans första hönsomgång. Unghönsen är uppfödda på Öland av Thuressons Hönseri och det är också Thuressons som köper äggen av Stefan. Fodret köps av Lantmännen med Anders Olausson som kontaktperson.

Att det är Stefans första insättning betyder inte att han är utan erfarenhet av höns och ägghantering. Han har nämligen jobbat i hönsstallet hos Roland sedan 2009.
– Detta är ändå spännande och jag betraktar mig som en nybörjare, säger Stefan Almqvist på sitt ödmjuka sätt. Detta trots att han har snart tio års erfarenhet från hönsskötsel och äggpackning i detta stall.

Och visst är det skillnad att driva produktionen i egen regi istället för att jobba för Roland. Nu har Stefan själv ansvar för helheten och för ekonomin i produktionen, med stöd av sin sambo Yasmine. Nytt är också inredningen i stallet då de inredda burarna från 1999 har plockats ut för att ge plats för aviärer för frigående höns.

Stefan berättar att valet efter en offertrunda föll på Victorssons system Vireo Open. Nämnas kan att även Roland under sin aktiva karriär har köpt sin inredning från samma hallandsföretag, förutom de oinredda burarna på 1980-talet som då var av märket Big Dutchman, till sin gård i Tågarp strax utanför Falkenberg.

Färre rader men fler höns
Vireo Open är cirka en halv meter bredare på den nedre våningen än bredden på Victorssons andra aviärmodell. Nämnas bör att även andra leverantörer av hönsinredning erbjuder bredare aviärmodeller.
– Med aviärernas bredd på tre meter så fyller vi stallet med tre rader. Med smalare aviärer så hade det blivit fyra rader, konstaterar Stefan.  

Tre aviärrader istället för fyra betyder lägre investeringskostnad. Dessutom visar beräkningarna av hur stallet kan optimeras att Stefan faktiskt får in ett par hundra höns mer med tre rader jämfört med fyra aviärrader. Det man kan fråga sig, är om de breda gödselmattorna håller och om motorerna räcker till? Men det ska de göra och motorerna är lite starkare än normalt, berättar Lennart Öman och Peter Skoglund från Victorssons som också är på plats denna dag hos Stefan Almqvist.

Totalt investerar Stefan cirka 2,5 miljoner kronor i den nya inredningen. Stallbyggnaden har visat sig vara ganska välbevarad så tak, väggar och golv är ok i befintligt skick. Det enda som Stefan har gjort med ytskikten är att han har fogat vissa skarvar och sprickor i golvet (se bild). Även ursprungsventilationen från starten 1982 har kunnat behållas. Det räknade ventilationskonsulten Sivert Johansson ut och den befintliga ventilationen utgörs av ”Dalbyventilationen” med fyra raders tilluft i taket och sju frånluftsfläktar placerade i två grupper (två fläkthus med tre respektive fyra fläktar vardera) på stallets ena långsida.

När det gäller larm så har Roland Bengtsson Scandinavian Electronics Eventum larm. I hönsstallet hos Stefan larmas det för temperatur, strömavbrott, koldioxid, vatten samt om värpredenas öppning respektive stängning inte fungerar som de ska.

Bra ljus på dispens
Intressant i Stefan Almqvists val av inredning är taklamporna med LED-belysning från HATO (bilden nedan). Här har Victorsson levererat de nya lamporna med ”det breda spektrumet”, kallade Corax DDS (Dynamic Daylight Spektrum) som kan dimras från noll till hundra procent. Dessa fullspektralampor ger ljus på många olika frekvenser på ett sätt som ska vara bra för hönsen. Detta är det första stallet i landet utan fönster med dagsljusinsläpp med installation av dessa lampor och monteringen sker på dispens från länsstyrelsen. Lamporna är godkända av svenska myndigheter i den nya L111:ans skrivning men problemet (osäkerheten) består i att EU inte ännu har gett sitt godkännande. Det är skälet till att det tills vidare gäller ett dispenskrav.

Vireo Open består av två våningsplan med foderkedjor på två nivåer och vattennipplar på en nivå, utanför redena. Inredningen tillverkas på Victors-sons fabrik. De många plåtarbetena görs alltså i den egna verkstaden i halländska Frillesås.
– Det vi köper in färdigt är från de ledande leverantörerna i Europa, främst gödselmattan, bottennäten i aviären, säger Lennart Öman. Därutöver köper man bland annat in redesmattor, belysning och äggtransportband.

Svajande hönsantal över tid
Stefans stall mäter 15x66 meter och har en takhöjd på 2,75 meter. Djurytan, ”från kulvert till kulvert” är cirka 990 kvadratmeter och Stefan får under besiktningsdagen (se den andra artikeln) besked om att han här, år 2017 med Vireo Open, tillåts att sätta in 16 819 höns. Detta kan jämföras med stallets ursprungsantal på 20 500 med den dåtida burinredningen som installerades 1984 (utan inredning i hönsburarna som rede, sandbad och sittpinnar) och de moderna inredda burarna som Roland satte in år 1999, vilka rymde 14 100 höns.

Detta betyder att politikens och marknadens svängningar under en period av cirka 30 år har krävt tre olika inredningssystem. Dessutom tvingades företagaren i samma stall, från utgångsläget då stal-let etablerades år 1984, sänka sin produktion med mer än 30 procent 1999. Därefter kan beläggningen vid detta års investering åter höjas, så att dryga tio procent av den ursprungliga produktionskapaciteten återtas.

Den årliga produktionen av ägg i detta stall (räknat på 17 kilo ägg per höna och år) blir med dessa överslagsberäkningar för respektive tids- och politikperiod enligt följande:
1984 med 20 500 hönsplatser: 348 500 kilo ägg.
1999 med 14 100 hönsplatser: 239 700 kilo ägg.
2017 med 16 819 hönsplatser: 285 923 kilo ägg.
Den som har statistik över produktionskostnaderna respektive äggpriserna till producenten för dessa tidsperioder kan räkna och jämföra lönsamhetsnivåerna.

Stegvis övertagande
Åter till den dagsaktuella situationen för Stefan Almqvist som säger att han tycker att det är väldigt gynnsamt att kunna ta över Rolands produktion steg för steg. Dels hinner han själv växa in i verksamheten, dels sker förändringen i en takt som även passar Roland. Hyresavtalet är skrivet på sju år. Om Stefan därefter köper stallet och om han även får möjlighet att ta över Rolands kycklinguppfödning och växtodlingsarealen på cirka 100 hektar är inget som diskuteras under denna dag då fokus ligger på hönsstallets nya inredning och den förestående insättningen av 16 819 höns. Men det ligger i sakens natur att tankarna går mot en fortsatt överföring från Roland till Stefan.

Insättningen av hönsen sker ungefär vid denna tidnings pressläggning och den sker med två dagars mellanrum i stallets två avdelningar (stallet delas på mitten med nätväggar, vilket är bra för värmebalansen genom att fördelningen av hönsen i huset alltid hålls rimligt god).

Använder egen spannmål
Gården har kommunalt vatten och nämnas kan också att gödsellagret har ganska nyligen fått ett nytt tak. Intressant är att Roland cirka 20 år har använt egen spannmål till värphönsen och ännu längre till slaktkycklinguppfödningen (sedan 1992). Detta beskrev undertecknad i en artikel i Fjäderfä år 2001 då det var ganska ovanligt att använda egen spannmål.
– Jag tänkte: Varför inte använda den egna spannmålen även till hönsen, precis som jag gör till kycklingarna?, säger Roland. Sagt och gjort i gott samarbete med Claes Björck som då var fodersäljare på Lantmännen i Falkenberg, testade och utvecklade man (Lantmännens FoderUtveckling, LFU) utfodring och management vid användning av egen spannmål till värphöns och efterföljarna har som bekant blivit många under årens lopp inom den svenska äggproduktionen. Minnesgoda äggproducenter från nämnda testperiod minns att arbetet utmynnade i foderkoncept som komp 30 och komp 4+ (+kalk, helt vete).

Den spannmål från de egna odlingarna som används här på gården i Tågarp är vete och en del rågvete. Den årliga förbrukningen ligger på cirka 500 ton spannmål per hönsomgång (obs: ej räknat per år).
– Nästa år är avsikten att även blanda i vår egen havre i fodret, berättar Stefan Almqvist.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 8-2017

Läs även: Sambesök gör det enklare


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.