2018-05-21

Att märka så att man märks

Du som var med på Svensk Fågels stämma i Hook i mars 2018, fick höra civilminister Ardalan Shekarabi uttrycka sin uppskattning av svensk kyckling och de värden som vår matfågel står för. Att en svensk politiker, och i detta fall regeringsföre-trädare, kan uttrycka sig klart i frågor om matkvalitet och ursprung och inte är rädd för att säga att svenskt håller hög klass är välkommet. Och självklart.

Samtalsklimatet och kunskapsnivån har förbättrats på fler håll. Maria Donis nämner kommunernas inköp av kyckling på sidan 30 och jag kan själv intyga att det faktiskt har skett en mindre revolution på området. Nu har de flesta politiker samt kommunala kostchefer och kökschefer relevanta insikter i vad svensk matproduktion står för. Äntligen. Så var det inte för femton år sedan och särskilt inte vid besöket i riksdagens matsal 2006.

Det är bättre i dag, MEN än är inte arbetet färdigt. Det blir det aldrig. Alla är inte pålästa och nya matleverantörer och matkonsumenter tillkommer löpande. Nu torde det dock framför allt vara krogarna, fin- och vardagsrestaurangerna, (även om det har gått framåt där också) samt grossis-terna som står i fokus.
Till spridande av kunskaper kan vi alla bidra. Du frågar väl var maten kommer ifrån?

I denna tidning tas ursprung och märkning upp då “Från Sverige-märkningen” besökte Svenska Äggs stämma. Och ägget har redan den fantastiska produktions- och ursprungsmärkningen på varenda ägg som säljs via packerier och därtill infördes certifieringen av det svenska ägget under förra året.
I detta sammanhang går det inte att låta bli att lyfta fram Svensk Fågels ursprungs- och kvalitetsprogram med den väl kända log-gan. Året var 2004 och den svenska matfågelbranschen sjösatte nyskapande och framsynt loggan som redan då garanterade att kycklingen var kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige.
Att märka så man märks, är viktigare än någonsin. Inte minst sedan Danmark nu också erhållit salmonellagarantier. Konkur-rensen ökar ständigt, av många skäl.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 4-2018