2018-10-20

En fjäderfäkonferens i spåren av Game of Thrones

200 föreläsningar och 300 postrar. Till detta många forskare och andra experter inom Fjäderfäområdet.
På den Europeiska fjäderfäkonferensen, “The XVth European Poultry Conference, fanns alltså mycket av kunskaper att hämta och Svenska Äggs Alexand-ra Jeremiasson refererar här.

Fyra år passerar snabbt och i september var det så dags för den 15:e Europeiska fjäderfäkonferensen. Sedan starten på 1960-talet var detta första gången konferensen anordnades av Kroatien.  Konferensen var förlagd till Dubrovnik som, förvisso, ligger i en relativt hönsfattig region men där det äts desto mer ägg.  Regionen har mer än 8 miljoner övernattningar av turister per år! Ett av de stora dragplåstren är den inte helt okända serien Game of Thrones, där många scener spelas in i just Dubrovnik.
European Poultry Conference är en stor konferens med sex plenarföreläsningar, 22 parallella föreläsningssessioner med inriktning på foder, välfärd, parasiter, äggkvalitet, inhysning och management. Totalt 200 föreläsningar samt 300 postrar.  Det finns med andra ord mycket att ta del av.  Utöver föreläsningarna handlar naturligtvis även konferensen om att utbyta erfarenheter länder emellan.  Nedan följer ett axplock från föreläsningarna.

1000 proteiner med olika egenskaper
Att ägget är näringsrikt det vet vi vid det här laget och det pågår ständig forskning kring dess innehåll och egenskaper.  Ett ägg består av ca 12,5 procent protein. För drygt 10 år sedan var 50 sycken av proteinerna identifierade. I dag är så många som 1 000 proteiner identifierade! Dessa proteiner har olika egenskaper och syfte i ägget. Av dessa har exempelvis 137 stycken betydelse för hinnorna som omger äggulan medan 316 stycken proteiner återfinns i gulan, 250 stycken i äggvitan samt 558 stycken i skalet.  Även om antalet proteiner är stort så varierar deras mängd. I äggvita utgörs exempelvis 95 procent av den totala mängden proteiner endast av 12 stycken.

Proteinerna fyller viktiga funktioner för äggets egenskaper. I dag läggs mycket fokus på forskning kring proteinernas roll för transporten av kalcium i skalkörteln. Det finns specifika proteiner i skalet som kontrollerar skalets struktur och styrka, vilket är intressant när det kommer till mängden knäckägg.  Ett annat område av intresse är att utveckla användningen av proteiner i läkemedelsframställning eftersom många proteiner har antimikrobiella egenskaper. Man tittar även på äggets egna förmåga att skydda sig mot mikrobiella attacker, vilket är högintressant sett till äggets hållbarhet som livsmedel. Forskning visar att den antimikrobiella aktiviteten i ägget ökar med tiden. När ägget är nylagt är den antimikrobiella aktiviteten låg i äggvitan. Lagras ägget i 37 grader under fem dagar så har den antimikrobiella aktiviteten däremot ökat.  Det har även visat sig att vid lång förvaring är den bakterisostatiska effekten bäst vid 20 grader och som sämst vid 37 grader.

Larver från svarta soldatflugor till höns
Det är som bekant välkänt att det finns ett behov av alternativa proteinkällor till sojan. Framförallt vill man hitta lokala alternativ som kräver kortare transporter och som därmed är mer miljövänliga alternativ. Insekter är därför högintressant då de är rika på protein och det finns cirka 1 900 arter att välja på. Att producera dem är miljövänligt och de är energieffektiva. Men samtidigt krävs stora mängder.  Att ersätta 1 procent fjäderfäfoder kräver 140 000 ton insekter! Det finns därmed ett behov av att hitta en insekt som växer effektivt.

 En insekt som utvärderats är larverna till den svarta soldatflugan. Dessa gavs till hönsen i fodertråget eller i ströbädden när hönsen var 20-36 veckor gamla. Därefter följdes produktion, kroppsvikt, befjädring och beteende upp.  Man noterade inga signifikanta skillnader i foderintag. Däremot noterades en sänkning i värpprocent. Orsaken till denna var dock inte helt klarlagd.  Man noterade ingen skillnad i kroppsvikt eller jämnhet.  Då mängden insektsprotein som tillsats var låg gick det inte att dra någon slutsats om dess nutritionella effekt. Däremot kunde man konstatera att tillsats av larver från den svarta soldatflugan var positiv för hönsens välfärd då de fick något att pyssla med i ströbädden.

Bröstbensskador påverkar hönsens beteende
I denna studie, utförd vid fjäderfäcentrum i Schweiz, studerade man hönsens beteende kopplat till bröstbensskador. Man genomförde noggrann undersökning och röntgen av höns vid 26, 28, 30, 37 och 39 veckors ålder för att dels upptäcka och kategorisera olika typer av bröstbenskador och dels jämförde man hur hönsen rörde sig före och efter påvisade skador. Var det exempelvis mer aktiva hönor som ådrog sig skador och vad hände efter en skada? Hönsen filmades och man studerade hur hönsen rörde sig upp och ned i aviärerna samt hur de nyttjade sittpinnar, rede och eventuella ramper.

Före fraktur sågs ingen skillnad i aktivitet mellan höns som ådrog sig frakturer och höns som inte gjorde det. Det var alltså inte mer aktiva hönor som ådrog sig skador. Däremot såg man att höns med  färska frakturer var mindre benägna att röra sig upp och ned i systemet jämfört med hönor med läkta frakturer eller hönor som inte hade några påvisade frakturer. Det uppstår med andra ord ett förändrat rörelsemönster hos hönsen efter att de har fått en bröstbensfraktur. Intressant nog såg man också att när det kom till användning av hjälpramper så fanns ingen skillnad i användning mellan höns med och utan frakturer. Att installera ramper kan alltså bidra till ett förbättrat rörelsemönster hos höns med bröstbensfrakturer. Här måste man dock ge akt på gödseluppsamlingen så inte ramperna resulterar i en sämre ströbädd och ett sämre stallklimat.

Bröstbenskador kan resultera i ökad rädsla hos värphöns
Utöver försämrade rörelser upp och ned i aviären har studier visat att höns som ådragit sig bröstbensbrott uppvisar större rädsla jämfört med höns utan bröstbensfrakturer. I en studie med höns i åldern 16-60 veckor följdes bröstbensskador upp samtidigt som hönsens beteende testades i olika tester där man mäter rädsla. Det man såg var att höns med frakturer både uppvisade en större rädsla samt en minskad benägenhet att utforska sin omgivning. Detta kan vara intressant sett till våra utegångshöns där en så stor spridning över rastgården som möjligt är önskvärd.

Kan tillsats av en mikrob-mineralblandning i stallet förbättra stallklimatet?
Stallklimat är en ständigt återkommande fråga och då framförallt avgången av ammoniak. Dels är det ett djurhälso- och arbetsmiljöproblem och dels är ett utsläppsproblem. I en studie i Polen har man genomfört en studie där man använt sex typer av mikroorganismer som sedan blandats med en mineralblandning. Försöket gjordes i bur där blandningen tillsat-tes på gödselmattorna medan hönsen var 24-33 veckor gamla. Man gjorde även en studie hos slaktkyckling där blandningen tillsattes ströbädden.  Hos värphönsen i bur noterades ingen effekt däremot noterades en effekt i stallet med slaktkyckling. Förklaringen till den uteblivna effekten hos hönsen i bur var troligen att gödseln på gödselbanden var för torr vilket gjorde att bakterierna inte trivdes. Däremot var det tillräckligt med fukt i ströet för att mikroorganismerna skulle trivas.

Kemisk påverkan av ströbädd resulterar i en torrare ströbädd
I en tysk studie i ett slaktkycklingstall tillsattes ett natriumbisulfatkomplex till ströbädden med syfte att minska pH-värdet i ströbädden och därmed erhålla en torrare ströbädd och en bättre fothälsa. I studien studerades olika mängder per kvadratmeter ströbädd samtidigt som man registrerade dödlighet, kroppsvikt och fothälsa hos slaktkycklingarna. Man mätte även ströbäddens torrsubstanshalt samt dess pH. Under uppfödningsperioden upprepades behandlingen en gång.  Man noterade ett avsevärt lägre pH i ströbädden i det stall där behandling gjorts jämfört med kontroll, pH2 vs 6,5 och även en minskad vat-tenmängd och mikrobiell aktivitet. Detta torde i sin tur resultera i en minskad produktion av ammoniak i ströbädden, vilket är av stort intresse för våra värphönsstallar. Tyvärr, gjordes aldrig några mätningar av ammoniak i projektet så här krävs vidare studier kring effekten på ammoniaknivån.

Kriterier för ljuskällor – olika krav för olika arter
Jag avslutar denna sammanställning med ett mycket aktuellt ämne och där det ständigt dyker upp diverse frågeställningar från såväl medlemmar som länsstyrelser här hemma. Belysningskällor och deras kvalitet. Ljusets egenskaper beskrivs via dess spektrum, frekvens samt intensitet. Man talar om att belysningen i stallet bör efterlikna hönsens naturliga ljus, men vilka egenskaper har ett naturligt ljus? Detta har en forskningsgrupp i Tyskland försökt besvara genom att mäta ljusets sammansättning på olika platser i naturen under årets 12 månader. Detta för att också se hur ljusets egenskaper förändras under sommar- och vinterhalvår samt hur det skiljer sig mellan exempelvis skog där ljuset filtreras genom lövverket och öppen terräng. När man skall välja sammansättning på ljuset skall man med andra ord välja ett ljus som påminner om det i hönsens naturliga habitat, vilket är ett mer dunkelt ljus, filtrerat genom träden. Även andelen UVA ser därmed olika ut för olika habitat. I skogen utgör exempelvis UVA bara 2,5 procent av spektrumet. Detta är ett högintressant område där det finns mycket kvar att utforska och vi lär få skäl att komma tillbaka till belysningen av våra stallar.

Alexandra Jeremiasson
Produktionsutvecklare
Svenska Ägg
Publicerat i Fjäderfä nr 8-2018
Magnus Jeremiasson presenterar i samma tidning en artikel från ett besök på en kroatisk värphönsgård. Ett besök som skedde i samband med ovanstående konferens.

 


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.