2018-10-18

Från kläck av matfågel till kläck av värphöns

Erik Hult ny vd på H&N Sweden

Ett examensjobb under studierna till husdjursagronom var ett av Erik Hults första kontakter med höns. Efter en runda med arbetsuppgifter på olika håll inom animaliesektorn, senast på SweHatch, så tillträder han nu under hösten 2018 som vd på H&N Sweden AB.
– Ja, det är kul. På sätt och vis så sluts cirkeln när jag nu får chansen på värphönssidan, säger Erik Hult när Fjäderfä ringer upp honom.

Du är sedan tidigare känd i Fjäderfäbranschen men kanske mest på matfågelsidan, sedan dina år på SweHatch – ett kläckeribolag som köptes av Scandi Standard under din tid.

Hur länge arbetade du där med kläckning av kyckling?
– Jag var 12 år på SweHatch. Till en början arbetade jag inom produktionen och som produktionschef och senare som vd. Så jag vet att jag tycker att det är kul med fjäderfä, att ta fram bra ägg och att kläcka dem.

Varför är det kul med höns?
– Hönan är ett roligt djurslag och jag tror att höns, generellt inom lantbruket och på andra håll, är underskattade som djur. Hönor är mer intressanta och har förmågor och egenskaper som många inte känner till. Men det är ju detta som vi i branschen jobbar med att ta tillvara. Själv började jag med titta på hönans foderval under studietiden.

Vad kan du berätta om ditt examensjobb?
– Det handlade om hönans förmåga att välja bland annat proteinkälla bland erbjudna foderingredienser och i mitt exjobb studerade vi ”Free choice feeding”. Vi vet att hönor är duktiga på att sätta ihop sitt eget foder och att äta i rätt mängder så att de får i sig den näring som de behöver. Att fodret är smakligt är viktigt men inte bara det. Hönans söker också efter rätt näring.

Gör inte andra lantbruksdjur också det?
– Nej inte på samma sätt. Idisslare, exempelvis, har en tendens att proppa i sig mer volym än vad som är lämpligt om de får chansen, även om de också äter efter vad de behöver. Grisen ligger lite mitt emellan, men överäter liksom vi människor lite för lätt för att det ska vara bra. Hönan överkonsumerar alltså inte i samma utsträckning, säger Erik som i sitt examensarbete genomförde försök under rubriken ”fritt foderval”, där även test av smaklighet ingick.

– Exjobbet syftade bland annat till att titta på vad som krävs för att göra ett relativt småskaligt foder hemma på gården när man köper in ett enkelt koncentrat. Jag minns till exempel att vi utfodrade med hel vete och hel havre och hönsen hade fri tillgång till båda. Vi konstaterade att hönorna valde 60 procent vete i denna spannmålsdel i foderstaten. Resultatet var något förvånande då vi ofta säger att havre är så bra för höns. Men här kanske man kan säga att hönsen var ute efter energi på ett effektivt sätt. I en ny testrunda så skalade vi havren och då valde hönsen en större andel havre, 60 procent. Resultatet var intressant och det visade något om hönsens förmåga att välja bland foderingredienser, på ett sätt som är bra för dem.

Du började med värphöns och är nu tillbaka till dessa djur. Vad har du arbetat med under de decennier som har gått däremellan?
– Efter min examen i mitten på 1990-talet fick jag som nybliven husdjursagronom jobb som trainee på Skanek, alltså inom grisslakten i Sydsverige. Senare jobbade jag inom aveln, i bolaget Quality Genetics och med export inom Swedish livestock trading. Därefter var jag på slakteriet Ugglarps med inriktning på nötslakten. Vid den tiden dök det upp en annons där SweHatch sökte personal och där tillträdde jag hösten år 2005.

Efter tolv år på matfågelsidan och nu med blicken mot värphönssidan; vilka skillnader ser du mellan dessa båda fjäderfäbranscher?
– Mycket är likt men en hel del är också olika. På kycklingsidan så var kunderna i det dagliga arbetet slakterierna, även om kycklinguppfödarna givetvis alltid var mycket viktiga men affärerna går där genom slakterierna. På värphönssidan är det mer en form av fri marknad, kan man säga där äggproducenterna är våra direkta kunder. Det blir intressant med, som jag tror, mer av en aktiv försäljning, jämfört på matfågelsidan. Som alltid så gäller det att kunna erbjuda både en produkt och en bra service.

Har ni någon kommersiell värphönsflock av Supernick i produktion och är nya karantänflockar på väg in till landet, och kläcker ni fortfarande på SweHatch i Flyinge?
– Vi har de första värphönsflockarna på väg ut i äggproduktion nu inom kort i höst, så vi ser fram emot att få vår höna i produktion. Senare i höst har vi ytterligare en flock på väg in för placering i karantän. Och ja, tills vidare så sker kläckningen hos SweHatch.

Kommer du till Svenska Äggs Kontaktdagar, som är nära förestående, den 17-19/10?
– Ja, jag ser fram emot att få vara med och lära känna branschen.

Hur är din relation till livsmedlet ägg?
– Den är god! Jag har ju läst branschtidningen Fjäderfä länge så jag har hängt med vad som händer i hela fjäderfäbranschen. Och jag tycker att ägg är ett fantastiskt livsmedel! När man vet att kycklingen får allt i ägget, så förstår man att ägget innehåller mycket näring. Är så häftigt att djuret, hönan, prioriterar så att ägget blir så väl laddat.
– Det ska bli verkligt kul och en riktig utmaning att få möjlighet att komma in i denna del av fjäderfäbranschen, säger Erik Hult som bor i den skånska orten Kävlinge.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 8-2018.