2019-02-07

Räkna på din äggverklighet
– och identifiera din svaga punkt
och dina starka sidor

Prognos, uppföljning och utfall. Resultat.
Har du bra koll på produktionsekonomin i din äggproduktion? Hur säker är din produktionsuppföljning? Hur påverkar förändringar av olika kostnadsposter ditt resultat och vilka kostnader är viktigast för dig att sätta fokus på?
Vi diskuterar här äggproducentens ”normalkalkyl” genom att resonera om hur förändrade förutsättningar eller förbättringsåtgärder påverkar kalkylen och därmed det ekonomiska utfallet för det äggproducerande företaget.

Vi beskrev i Fjäderfä nummer 1-2019 kostnadsposternas ungefärliga fördelning för produktion av ägg. Detta var således förhållandena hos den genomsnittlige äggproducenten, låt oss kalla uppställningen för normalgården. Varje äggproducent och företagare kan utifrån normalgårdens kalkyl göra egna anpassningar utifrån företagets förutsättningar och företagarens mål.

Några väsentliga frågeställningar är: Har jag egen spannmål och hur räknar jag på den om den går in i äggproduktionen? Hur mycket äter mina höns och förekommer foderspill? Vore det lönsamt för mig med egen fodertillverkning? Mina byggnads- och inventariekostnader samt underhållskostnader? Min effektivitet och mitt personalupplägg? Elavtal och uppvärmningskostnader? Vad kan jag göra åt rekryteringskostnaden (unghönskostnaden)? Hur ser kapitalkostnadssidan ut och finns förutsättningar för omförhandling av lån?

Analysera din produktion
Varje företag är unikt. Varje företag har sina egna förutsättningar. Analysera din position och identifiera på vilka punkter det för din del kan vara smart att vara aktiv.
Vilka punkter i kalkylen är då vanligen viktigast? Ett svar är att alla kostnadsposter är viktigast, eftersom helheten avgör. Men låt oss här diskutera några av de tyngre posterna lite närmare.

Fodret
Uppställningen av produktionskalkylen i förra Fjäderfä visade att djurfodret står för mer än hälften av kostnaderna (vilket du vet som läser detta). Vi satte andelen till 53 procent. Av detta faktum, att foderkostnaden väger så tungt i kalkylen, förstår man att förändringar i foderkostnaden slår hårt och radikalt kan höja (eller sänka) produktionskostnaden.

Vad händer om foderpriset höjs tio öre per kilo?
I de kalkyler togs fram tidigt på hösten 2018 (av Svenska Äggs producentråd i samarbete med Roland Käll) ingick det i underlaget även be-räkningar av vad kostnadsförändringar medför. Ett exemel är varje tioöring i kostna på fodret ökar produktionskostnaden med nära 25 öre per kilo ägg.

Snabbt sexsiffrigt
Om vi utgår från Rolands bedömning, så betyder det för en besättning med 30 000 värphöns att kostnadshöjningen under ett produktionsår vid tio öres höjning av foderpriset, blir minst 130 000 kronor, räknat på en årsproduktion på drygt 18 kilo ägg per höna. Om vi istället räknar på de faktiska höjningar av foderpriset som äggproducenten har drabbats av under det senaste året, så handlar den årliga merkostnaden för äggproducenten om betydligt större summor. Den som har egen spannmål och tillverkar eget foder har givetvis andra kalkylunderlag.

Foderförbrukningens betydelse …
Andra viktiga ”foderfrågor” att ställa sig är: Har du koll på utfodringen? Vägs fodret, vet du exakt hur foderförbrukningen ser ut? Undviker du foderspill? Är det skillnad på hybriderna när det gäller foderomvandlingen? Har du väl befjädrade höns eller har du problem med dåliga fjäderdräkter och vad kostar det i så fall i ökad foderkostnad?
Ett räkneexempel vid ett foderpris som tidigt hösten 2018 visar att en ändrad foderomvandling på ett 0,1 kilo (100 gram) per kg ägg ändrar foderkostnaden med cirka 37 öre per kilo ägg, eller räknat per ägg med 2,3 öre per ägg. Därmed kan man konstatera att ökad foderförbrukning, till exempel genom foderspill och alltför hungriga hönor, kan spela en lika avgörande roll för lönsamheten som kraftiga foderprishöjningar kan göra. (Se tabell 1, sidan 12 i papperstidningen Fjäderfä nr 2-2019).

Unghönan
En annan tung kostnad i äggkalkylen är unghönan och vi satte den till 15 procent av ”äggkalkylen” i Fjäderfä nummer 1-2019. Vad betalar du för unghönan och vad betyder förändringar på hönspriset för kalkylen?
– En höjning av unghönspriset med till exempel en krona ökar kostnaderna med cirka fyra öre per kilo ägg, vilket per ägg blir 0,3 öre per styck, enligt nämnda kalkylunderlag. I tabellen på sidan 12 har ökningen av unghönspriset satts till tre kronor då även avel- och uppfödning drabbats av höjda kostnader på grund av foderprishöjningarna.

Annat att fundera på kan vara hur ”tidig” eller ”sen” insättning påverkar produktionskostnaden med tanke på stall-, personal- och foderkostnader. Vad betyder till exempel plus/minus två veckor och hur värderar du två extra tomhållningsveckor, ekonomiskt? Givetvis är det väsentligt att bevaka att hönan sätts in i rätt ålder för bästa möjliga produktionsstart.

Arbetskostnaden
Några andra faktorer att reflektera över är besättningens storlek, utformningen på djurutrymmen och övriga lokaler, inredningens kvalitet, aktuellt underhålls- och reparationsbehov, lönekostnader, personalens kompetens och förmåga att utföra arbetet både effektivt och med god kvalitet.

Den tid som krävs för att sköta hönsen och plocka och packa äggen varierar på gårdsnivå av många olika skäl. Låt oss anta att arbetstiden ökar med en timme per dag: Vad betyder det för produktionskostnaden?
Enligt kalkylunderlaget handlar det om 15-20 öre per kilo ägg, eller dryga ett öre per ägg.

Hur hårt kan man pressa arbetstidsåtgången?
Oavsett om man har en mer eller mindre rationell drift av äggproduktionen finns det goda skäl för varje företagare att se över arbetssättet och övriga faktorer som påverkar effektiviteten. Även små besparingar påverkar. 15 minuter mindre tid per dag blir nästan två timmar i veckan.

Bra lön lockar till bra insatser
Till sammanhanget arbetskostnader hör även ni-våerna på tim- och månadslönerna. En höjd eller sänkt timkostnad på 10 kronor ger en ändrad kostnad per producerat kilo ägg med fem kronor, eller 0,3 öre per ägg. Å andra sidan kan en högre lön som lockar duktiga personer till företaget måhända tillföra mycket till företaget och missnöjd personal är knappast lönsamma, även vid låga löner. Var ligger rätt lönenivå för den personal som du har, och den personal som du vill ha i framtiden?

Slaktålder och slakthönan
Slaktåldern har som bekant successivt ökat under senare år. Vad betyder det för din lönsamhet?
Förhoppningar om att h
önsköttet ska visa sig vara eftertraktat och något som marknaden betalar för har funnits länge. Men det går som bekant trögt och i modern tid är det i huvudsak endast ekologiska höns som har haft ett värde efter slakten. Men arbete för att få in hönsköttet på menyn pågår, så sakernas tillstånd kan kanske komma att förändras.

Många andra kostnader
Andra kostnadposter, som enskilt betyder mindre i totalkalkylen men ändå är högst väsentliga att sätta rätt siffror på är exempelvis: utgödsling, tvätt och sanering, el och värme , försäkringar , kapital- och lånekostnader, myndighetsavgifter, veterinär- och medicinkostnader.

Kvalitetsavdrag
Avdrag i betalningen för kvalitetsfel på äggen är egentligen en intäktsminskning men icke desto   mindre av stor vikt. Att optimera för största möjliga andel ägg i bäst betalda storleksklass är  som bekant också väsentligt.

Vi har här resonerat om kostnaderna för produktion av ägg och pekat på hur kostnadsförändringar kan förändra ”normalkalkylen”. Kom ihåg att en kalkyl är en kalkyl och det är utfallet som visar verkligheten. Följer man upp produktionen med stor noggrannhet, så kan lönsamheten bedömas. Och därmed har man underlag för bedömningen av nästa hönsomgångs kostnader och möjliga ekonomiska utfall.

Förbättrat resultat kan uppnås genom lägre kostnader eller högre intäkter. Den positiva sidan för resultatutfallet – intäkterna – har inte diskuterats i denna artikel.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 2-2019


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.