2019-03-29

Det finns fördelar med On farm hatching
– men frågan är ingalunda avgjord

Var ska kycklingen kläckas? Som i dag på ett kläckeri eller ute i stallet hos uppfödaren?
Frågan diskuteras i flera länder och på den nordiska konferensen (NPC 18) i höstas hölls två föredrag i ämnet som vi här återger.

Inte sällan har det varit de holländska forskarna och fjäderfäproducenterna som har varit bland de första att testa ny teknik och det gäller även för nya metoder för att kläcka ägg i olika typer av stallinredning eller på golvet. Thomas Andersen från DanHatch, talade på NPC:s ”Broilerseminarier” under rubriken ”Möjligheter och utmaningar med kläckning på kycklinggården” och han redovisade inledningsvis resultat från Nederländerna.

– Diskussionerna om ”early feeding” var igång 2015-2016 och den ”tidiga utfodringen” kan ske antingen på kläckeriet eller på gårdsnivå. Om tidig utfodring av den daggamla kycklingen ska ske på gården så måste kläckningen också ske där, sa Thomas Andersen och konstaterade att det finns flera system för detta. Det system som Andersen berät-tade om heter NestBorn.

Hur påverkas kycklingen och flocken?
Frågan är då varför man ska kläcka på gården? Vad finns att vinna på detta? Blir kycklingen robustare och tåligare? Minskar dödligheten till sjunde dagen och hur påverkas hela uppfödningsperioden när det gäller viktutveckling, fodereffektivitet och dödligheten totalt? Fler frågeställningar gäller till exempel ströbädden, damm och fothälsan, samt frågor kring djurvälfärd och stress. Och hur påverkas kycklingen av att transporteras och hanteras i ägget eller som nykläckt kyckling?

Thomas Andersen diskuterade frågeställningar som dessa utifrån de praktiska försök med kläckning i stall som DanHatch har gjort. Man har i dessa tester vid intaget av ägg i stallet legat på en golvtemperatur på 28°C och lufttemperatur på 33-35°. Man placerade äggen direkt på strömaterialet (halm/träkutterspån). Ströbädden var två meter bred och 3-4 cm tjock samt 100 meter lång. På denna strösträng la man ut 40 000 ägg för kläckning och mätningar av äggtemperatur och andra centrala värden gjordes givetvis (med Petersims OVOSCAN styrt av SOMOBOX-centralen). Äggen lades ut av en specialbyggd maskin med en kapacitet på 50 000 ägg i timmen.

Nackdelar
Vilka problem och utmaningar finns då? Thomas pekade på sådant som att huset är upptaget tre extra dagar per omgång vilket troligen gör att man får nöja sig med något färre uppfödningsomgångar per år. Att kläcka i stallet passar inte heller alla hus och inte alla uppfödare. De kycklinguppfödare som väljer att prova detta får också räkna med mer arbete och också vara beredda på att ta ett stort ansvar för det avgörande skedet så ägget kläcks, bortsortering av kycklingar ska ske och den daggamla kycklingen ska omhändertas. Andra frågeställningar gäller hur äggskalen och okläckta ägg tas bort (lövblåsar testas för äggskalen), och hur selektion och vaccinationer sköts.
– Ytterligare en fråga gäller konsumenternas betalningsvilja. Vill de betala för den fördyring av kycklingen som on farm hatching medför?

Finns fördelar
Till fördelarna hör – möjligen – att konsumenter och andra kunder kan vara benägna att betala bättre om de uppfattar att transport av ägg istället för kycklingar med kläckning direkt i uppfödningsstallet medför bättre djurvälfärd och fördelar ur miljö- och hållbarhetssynvinklar. Tanken (förhoppningen) är att kycklingens stressnivå ska minska när den lastas och transporteras i ägget istället för som nykläckt samt att väntetiden på foder och vatten blir kortare efter kläckningen. Man tror också (hoppas) att man ska få ut fler kycklingar av föräldraflocken genom den i tid mer tillåtande metoden att kycklingar kläcks i stallet i den takt och variation som finns mellan kycklingarna.

Kommunicera djurvälfärden
Thomas Andersen menade att det finns skäl att kommunicera dessa värden som gäller djurvälfärd etcetera och han sammanfattade med att säga att det tycks finnas ett stort intresse för de försök som görs med kläckning i stallet. I de slutsatser som försiktigt så här långt har kunnat dras, sa Thomas, är att man ser vissa skillnader i hur kycklingen beter sig, vilket handlar om att kycklingarna som kläcks i stallet är lugnare, mindre “stojiga” och håller sig i större samlade grupper. När det gäller kläckresultaten i stall, så har de varit likvärdiga med kläckeriets och att man inte har kunnat påvisa några skillnader när det gäller tillväxt, foderförbrukning, dödlighet etcetera.
– På DanHatch kommer vi fortsätta att testa och jämföra on farm hatching med konventionell insättning av daggamla kycklingar, sa Thomas Andersen.

Norska försök
Frågan om kläckning i stallet hos kycklinguppfödaren togs upp även under de separata veterinärseminarierna och det var veterinär Gorm Sanson från Norske Felleskjøp som berättade om de norska studierna där man har studerat ett tjugotal insättningar med kläcksystemet One2Born. Han framhöll på ett tydligare sätt, än vad Thomas Andersen gjorde, flera fördelar med bättre djurvälfärd, begränsning av spridning av smittor e-coli och mindre stress vid kläckning i stallet.
– I stallet möter kycklingarna en mer naturlig miljö direkt efter att de kläcks och kommer ut till ”livet”. Med denna metod kommer man ifrån lastning i lådor och transport av daggamla kycklingar och de får också omedelbar tillgång till foder och vatten samt även rätt belysning och den miljö som de ska leva i. Gulesäcken kan också användas till kycklingarnas immunförsvar istället för att ge dem energi i väntan på foder.

Många siffror redovisades
Gorm pratade en hel del om lämpligt stallklimat och jämförde låg respektive hög luftfuktighet och han redovisade en rad siffror från olika tester med olika stallklimat. Han diskuterade också äggskalstemperaturen med tanke på att tio timmars transport av äggen till uppfödaren inte är ovanligt i Norge och tog även upp luftrörelsernas påverkan, ”Airspeeden” och menade att här finns det utmaningar. Till de rekommenderade siffror som han nämnde hörde 35-45 procents luftfuktighet, luftcirkulation i djurutrymmet under 0,15 meter per sekund, vilket betyder att luftrörelserna ska vara väldigt små. En annan viktig miljöfaktor är temperaturen som bör ligga på cirka 35°C, med 30° vid golvet. Avvikelser från dessa nämnda värden går ut över kycklingens hälsa och djurvälfärden, menade Gorm Sanson. Han lyfte också ett varningsfinger för risken för smittspridning med brätten och äggkassetter, särskilt vid returerna till kläckeriet.

Sammantaget så var Gorm positiv till de möjligheter som on farm hatching kan ge. Särskilt tryckte han på förbättringar av djurvälfärden och att man kan få fram cirka två procent fler kycklingar från föräldradjuren (se även ovan Thomas Andersen).
– Detta var våra första försök och förbättringar kan troligen göras. Dock visar våra 20 insättningar av ägg, med cirka 300 000 kläckta ägg, att den vanlige kycklingbonden inte har några problem med att genomföra kläckningen.
– Att vi når ungefär samma resultat hos kycklinguppfödaren som i kläckning på kläckeri är fantastiskt då man på kläckeri har så många års erfarenhet, sa Gorm Sanson.
Han presenterade ytterligare fakta och positiva erfarenheter från kläckning i stall, vilket tyvärr inte ryms på dessa rader.

Kritiska frågor
Efter Gorm föreläsning vidtog en frågestund där bland annat Hardy Eskildsen från danska TopÆg ställde flera ganska kritiska frågor, vilka visade att frågan om vilken kläckningsmodell som är framtiden inte är given och inte avgjord. Hardy, som själv driver ett kläcker, menade att det inte är givet att djurvälfärden blir bättre, det avgörs bland annat av hur väl bonden tar hand om okläckta kycklingar, dåliga kycklingar och okläckta ägg.
– Lantbrukarens inställning till det merarbete som att ta emot ägg istället för daggamla kycklingar är en avgörande faktor, naturligtvis, medgav Gorm.
Hardy påpekade också på att även en begränsad hantering av kläckäggen stressar kycklingen inne i ägget. Det naturliga är att ägget ligger still under hönan i detta skede.

On farm eller inte?
Frågan om kläckning i stallet hos kycklinguppfödaren togs upp både under ”kycklingseminarierna” och ”hos veterinärerna” på det nordiska mötet. Det talades på NPC 18 även den finska uppfödningen med on farm hatching system, med Karinäskycklingen och på något sätt känns det som om detta var en av årets centralare frågeställningar på det nordiska fjäderfämötet 2018. Vi har tidigare i Fjäderfä också berättat om nederländska försök med on farm hatching samt om Kronfågels försök på Husby gård.

Med på båda seminarierna om ”on farm hatching” under NPC 18 var veterinär Julie Grell från norska Dyrevernalliansen. Hon menade att möjligheterna för förbättringar av djurvälfärden på sikt är större vid kläckning på gården och framför allt att kycklingarna får foder från första dagen samt att de, enligt Grell, slipper stress vid hantering och transport.
Den sammantagna bedömningen under konferensen var att det återstår en hel del arbete innan man har säkra data och metoder för storskalig övergång till kläckning i uppfödarens stall. Men många av deltagarna uttryckte förhoppningar för framtiden kring teknik och metoder för detta.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 3-2019.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.