2019-03-18

Behandlingsstrategier mot hönans spolmask
– doktorshandling på SLU

Hos värphöns är kraftig spolmaskinfektion förknippad med nedsatt djurhälsa och produktionsbortfall. Sedan de konventionella oinredda burarna för värphöns förbjöds inom EU 2012 har parasitens förekomst ökat i en rad europeiska länder inklusive i Sverige.
I oktober 2018 försvarade veterinär Behdad Tarbiat vid Sveriges lantbruksuniversitet sin avhandling om hönans spolmask Ascaridia galli.

Parasiten har en direkt livscykel med parasitägg i miljön (fjäderfästallar och rastgårdar), samt larver och äggutskiljande maskar i hönans tunntarm. Avmaskning i kombination med rengöring och desinfektion av stallarna mellan olika produktionsomgångar är de viktigaste åtgärderna för att minska antalet parasitägg i djurens närmiljö och därmed minska antalet maskar i tarmen och negativa följder för hönornas hälsa och äggproduktion.
Efter avmaskning återsmittas hönorna snabbt igen med parasitägg och behandlingen måste därför upprepas. Hos andra djurslag har det visat sig att upprepad avmaskning i kombination med underdosering (som lätt händer när man behandlar flocken via dricksvatten eller foder) kan öka risken för att parasiter utvecklar motståndskraft, så kallad läkemedelsresistens. Därför är det viktigt att undvika överanvändning av avmaskningsmedel även till värphöns.

Syfte med doktorandprojektet
Doktorandprojektets mål var att öka kunskapen om behandlingsstrategier mot hönans spolmask genom att: i) ta fram kunskap om parasitens infektionsförlopp och undersöka effekten av avmaskning i kommersiella värphönsbesättningar, ii) utvärdera en behandlingsstrategi baserad på tidigarelagd och upprepad (riktad) avmaskning, och iii) utvärdera olika testmetoder för att upptäcka och övervaka resistens mot avmaskningsmedel hos hönans spolmask.

Riktad avmaskning
Genom att avmaska hönsen tidigt, det vill säga redan när spolmasken börjar producera de första parasit-äggen, kan man minska miljösmittan med parasitägg och minska de negativa effekterna för fåglar och äggproduktion. Parasitens infektionsförlopp i kommersiella besättningar och effekten av avmaskning och förekomst av läkemedelsresistens undersöktes med traditionell parasitologisk metodik i olika flockar som avmaskades med olika intensitet. I samband med avmaskningarna undersöktes även om spolmaskarna hade utvecklat läkemedelsresistens såväl med parasitologiska som genetiska metoder. Samtliga studier genomfördes på svenska gårdar. Dessutom genomfördes en studie av genut-trycket hos spolmaskar som utsatts för avmaskning och jämfördes med maskar från flockar som inte hade avmaskats för att identifiera olika gener hos parasiten som påverkas av avmaskning.

Är avmaskning av höns effektivt?
I en inledande studie om effektiviteten hos avmaskningsmedlet flubendazol (FLBZ, ur gruppen benzimidazoler) visade det sig att det var effektivt mot samtliga utvecklingsstadier i tarmen hos parasiten. Däremot återinfekterades hönorna redan inom en vecka efter avmaskningen vilket visar att effekten var ytterst kortvarig. Därefter jämfördes olika avmaskningssätt i en kommersiell besättning under 38 veckor. Effekterna av tidigarelagd riktad avmaskning jämfördes med en enstaka avmaskning i högre ålder, eller ingen avmaskning alls. Hönsen i stallet med riktad avmaskning hade statistiskt säkerställt lägre antal maskar och utskilde färre parasitägg med träcken jämfört med de två övriga grupperna. Däremot fanns inga skillnader avseende parasitförekomst eller äggutskiljning mellan flockarna som avmaskats en gång och den obehandlade kontrollgruppen. Det fanns heller inga tecken på resistens mot avmaskningsmedlet. Studien av genuttryck visade däremot att det finns ett stort antal gener hos spolmaskarna som påverkas vid avmaskning. Det krävs ytterligare studier för att ta reda på vilken roll dessa gener spelar för uppkomst av resistens mot avmaskningsmedel som används i Europa.

Slutsatser
Avhandlingens viktigaste slutsats är att användningen av avmaskningsmedel till värphöns behöver förbättras. En enda avmaskning relativt sent under produktionscykeln har ingen positiv effekt för hönsen eftersom den inte förebygger uppbyggnaden av miljösmitta med parasitägg. Riktad tidigarelagd behandling, helst i kombination med träckprovsundersökning så att man vet när spolmasken har börjat producera parasitägg, kan däremot bidra till att minska smittycket. En nackdel är dock att det krävs flera avmaskningar för att uppnå långsiktig parasitkontroll. En annan viktig slutsats var också att det idag inte finns några tecken på att spolmasken har utvecklat resistens mot avmaskningsmedel i Sverige. Ytterligare studier krävs för att studera gener som kan tänkas medverka till utveckling av läkemedelsresistens.

Johan Höglund
SLU

Avhandlingens titel är
: Ascaridia galli in laying hens: Adaptation of a targeted treatment strategy with attention to anthelmintic resistance, och kan laddas ner via https://pub.epsilon.slu.se/15655.
Projektet finansierades av Formas.
Handledare var Johan Höglund, Désireé Jansson och Eva Tydén.
Nämnas kan att svenska äggproducenter medverkar i Svenska Äggs spolmaskprogram och att tidningen Fjäderfä återkommande har berättat om problematiken med spolmask. Här finns en av dessa artiklar: http://www.fjaderfa.se/?p=20525&m =3223#.XHOmvtHMBds

Publicerat i Fjäderfä nr 3-2019 / SS


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.