2019-04-04

Ljusets viktiga funktion

Rätt ljus och belysning i fjäderfästallarna har alltid varit en väsentlig faktor i hönshållningen och inte minst har utvecklingen inom området stått högt på dagordningen under senare år. Fjäderfäs läsare känner väl till detta men vi återkommer ändå i denna artikel till betydelsen av rätt ljus för hönan.

Värphönan är en dagaktiv fågel och såväl dagslängd som ljusnivå samt ljusets sammansättning påverkar hönans äggproduktion, hälsa och välfärd. Man brukar säga att synen är hönans viktigaste sinnesorgan som har en direkt koppling till hormonell utsöndring i till exempel tallkottkörteln, vilken bland annat styr dygnsrytmen. Detta medför att rätt hantering och styrning av ljusmiljön i värphönsstallar är av högsta vikt för hönans hälsa, välfärd och produktion.

Tre viktiga perioder
Tre perioder i hönans utveckling kan nämnas som särskilt viktiga när det gäller rätt ljus. Den första gäller direkt efter kläckning när kycklingarna behöver tillräckligt lång tid med tillgång till ljus för att de ska kunna finna vatten och foder och lära sig att orientera sig i miljön. När detta har skett kan ljusintensiteten minskas och nästa viktiga period inträf-far under uppfödningen när unghönan bör uppnå rätt kroppsvikt etcetera innanden ljusstimulering påbörjas som inleder könsmognadsfasen. Den tredje fasen inleds vid cirka 16 veckors ålder inför uppvärpningen då så mycket för hönans välfärd och produktion handlar om just ljusstimuleringen.

Forskningen och beprövad erfarenhet av praktiker ute i hönsstallarna känner till att ljusprogrammet i ett värphönsstall måste utformas så att det stödjer en bra dygnsrytm. Ljusprogrammet och hönsens   dygnsklocka måste passa ihop, för att inte äggbildningen ska påverkas negativt och eventuellt komp-letterande dagsljus måste medverka på ett sätt så att inte ljuskonflikter påverkar dygnsrytmen negativt. Samtidigt är det känt att ljusstyrkan temporärt kan minskas om problem i flocken uppstår.

Rätt spridning
Ljusets spridning är också en viktig faktor för att hönorna ska kunna erbjudas ett optimalt ljus och för att hönsen ska sprida sig jämnt i systemet måste ljusets spridning i stallet vara jämnt. Hög placering av både artificiellt ljus och dagsljusinsläpp ger en jämnare spridning av ljuset, än när dagsljus tas in via fönster mitt på väggarna. Man bör också skilja på ljusbehovet i hönornas ”aktiva områden” respektive i redena och som bekant stimulerar en neddragen ljustillgång värpningen, vilket gör att mörka hörn på ströytorna bör undvikas (golväggsrisk). Ljuskällorna bör kunna dimmas ned till helt släckt och på natten ska det vara helt mörkt i stallet och eventuellt ljusläckage ska tätas. Hönorna är mer ”flimmerkänsliga” än människor och hönsen får inte uppfatta ljuset från ljuskällorna som flimmer och detta gör att det ställs höga krav på belysning till höns när det gäller just flimmer.

Detta är ljus
Ljus är elektromagnetisk strålning (eng. Electromagnetic radiation, EMR) med en spridning från kortvågig energirik till långvågig energisvag strålning. Grovt kan strålningen indelas i tre kategorier: kortvågig (som är energirik och som påverkar kroppen väckande), mellanvågig (mindre energirik än kortvågig) samt långvågig (energisvag). Stavar och tappar är sinnesceller i ögonen som fungerar som receptorer för ljus och färg. Stavarna är mest ljuskänsliga och används i mörker, men kan inte skilja på olika färger. Tapparna är mest färgkänsliga och används när ljuset är bra. Ljusets egenskaper hänger samman med ljuskällans spektralprofil, det vill säga vilka våglängder ljuset innehåller. Dagsljuset har ett kontinuerligt spektrum med representation av våglängder från kortvågig ultraviolett (UV) till långvågigt infrarött (IR).

Höns och människor
Både UV och IR är osynliga för det mänskliga ögat. Värphönan, däremot, kan se våglängder inom UV-området. Här finns alltså väsentliga skillnader i hur människan och hönan uppfattar och kan avläsa ljusvariationer och man kan säga att nästan alla ljusspektrum kan tas emot bättre av hönas öga, jämfört med människans.

Bredspektrumlampor medför en ökad representation i våglängdsområden som är viktiga för både hönans visuella och fysiologiska system. Då främst inom det mer kortvågiga UV-området, vilket är en stor fördel i jämförelse med vissa andra lysrör. Inte heller dagsljusinsläpp genom glas innehåller denna kortvågiga strålning eftersom den filtreras bort. Dock ger den inte exakt samma ljus som dagsljus eftersom den saknar ett kontinuerligt spektrum.

Att hönorna ”ser” världen på ett annat sätt än vad vi människor gör är i dag väl känt liksom att bästa möjliga ljus, rätt placerat i stallet, med rätt intensitet och såväl långa som korta våglängder utgör en förutsättning för lyckad produktion av ägg.

Sven Secher
Publicerat (med grafer) i Fjäderfä nr 3-2019.

Källor:

Alexandra Jeremiasson, produktionsutvecklare (nu tjänstldedig), i tidigare artiklar i Fjäderfä. Mer info på www.fjaderfa.se. Gå in på Artikelarkiv och sök på exempelvis belysning vilket ger 42 olika artiklar i ämnet.
Kim Guerts, forskningsledare, HATO Agriculture Lighting. Figurer nedan är från HATO och mer info finns på: www.hato.lighting