2019-04-10

Att förstå hönans signaler

Vi har väldigt bra värphöns i Sverige i dag, det tror jag att vi alla kan vara överens om. De har en hög produktion, lång hållbarhet och en bra äggkvalitet.
I princip alla svenska äggproducenter kan hålla sina höns till en hög ålder med gott resultat. Givetvis spelar aveln in, alltså hönans genetiska arv. Men ännu mer viktigt – Ni är väldigt duktiga på att ta hand om era hönor och det ger resultat!

Av Sofia Hollstedt, Swedfarm

Trots det goda utgångsläget med överlag värphöns av god kvalitet, så uppstår det stora skillnader på de svenska hönsgårdarna. Om vi tar en grupp höns från samma uppfödningsstall och samma kläck som levereras till två olika värpgårdar så kan resultatet ändå bli olika:
• Den ena gården håller en bra produktion och slaktar hönsen vid den genomsnittliga åldern 84 veckor.
• Den andra gården kan istället hålla hönsen till hela 95 veckors ålder och de går kanon ända till slutet.
Producentens (djurskötarens) arbete i stallet och med hönsen är, inte helt, men oerhört avgörande för hur länge hönsen kommer att orka att producera högkvalitativa ägg. Ni påverkar till stor del själva om ni blir den där gården som har en bra produktion och slaktar vid en normal ålder – eller om ni ger det där lilla extra och kan hålla hönsen riktigt länge.
Och glöm inte – ju bättre det går desto roligare blir arbetet och desto mer pengar blir det i plånboken!

Prestation på hög nivå
Ju högre produktion vi kräver av hönsen, desto mer känsliga blir de för störningar. Det är samma sak med oss människor. Om vi ska kunna prestera på högsta nivå på en tävlingsbana måste vi få precis allting rätt! En högpresterande värphöna klarar ofta en störning eller två, men kanske inte en tredje eller fjärde, innan produktionen börjar att sjunka och dödligheten att öka.
En störning kan givetvis vara en stor betydande händelse såsom foderbrist en hel dag eller ett större spolmaskutbrott. Men även mindre störningar såsom smutsiga vattenledningar eller en dålig ströbädd påverkar hönsen avsevärt.

Förebyggande arbete ger resultat    
Det är arbetssättet gentemot alla slags störningar som ofta gör att de svenska gårdarnas resultat skiljer sig åt. Om du kontinuerligt arbetar förebyggande mot alla slags störningar, både stora och små, samt reagerar fort när något väl sker så kommer det att ge resultat.

Hönsens signaler
Hur ska man då arbeta för att fullfölja detta? Eftersom det finns en mängd olika slags störningar så finns det också en mängd olika saker man kan eller bör göra, vissa mer lätta att komma på än andra. Istället för den omöjliga uppgiften att leta efter alla separata faktorer, fokusera istället på de signaler dina hönor och ditt stall sänder ut.             
Höns är väldigt duktiga på att ”tala om” vad som felas dem – det gäller bara att lyssna! När du sedan väl plockar upp en signal, försök att diagnostisera felet och sätta in lämplig åtgärd i god tid.

LYSSNA – ANALYSERA – AGERA

Vad ska man lyssna och titta efter?
För att upptäcka de signaler som sänds ut ska man alltid hålla ögon och öron öppna efter något som avviker från det normala. Ta gärna några minuter extra under den dagliga stallrundan där du stannar upp, tar dig tid och verkligen tittar och lyssnar på hönsen.
Doftar det som det brukar i stallet? Känns luften ok (fungerar ventilationen)? Känn på hönorna, ströbädden, vattennipplarna, i foderkedjorna, etcetera.
Titta både på den enskilda hönan och på flocken som helhet. Lyft upp en höna och ta en närmare titt. Lyft försiktigt på fjädrarna för att se om du upptäcker dold hackning. Hur ser fötterna ut och är hönans hull bra? Titta på kammen, dess utseende talar om väldigt mycket. En frisk höna i full produktion har en stor röd kam. Om hönsens kammar börjar att blekna, få fula mörka spetsar eller bli mindre i storlek tyder det på att hönsen inte mår bra. De kanske har spolmask eller kvalster? Även diarré (kladdiga i baken) är ett tydligt tecken på sjukdom.  

Variera ditt sökande arbete
Gå inte alltid i stallet endast vid samma tidpunkter på dagen, utan ta ibland några extrarundor vid andra tider. Vissa signaler sänds bara ut på till exempel eftermiddagen. Lita inte heller på att det alltid fungerar så som du har programmerat in i produktionsdatorn, till exempel hur släckningen går till. Något kan vara felkopplat och det upptäcker du bara om du är i stallet vid, i detta fall, just släckningen. En signal för detta skulle kunna vara golvägg (hönorna hoppar ej upp som de ska i systemet utan sover på golvet).

Äggens kvalitet
Även äggen sänder ut olika signaler om hönsens och stallets hälsostatus. De kan ha olika typer av sprickor som tyder på olika brister alternativt olika typer av smutsfläckar (damm, blod, gödsel, etc.). Om du får en ökad förekomst av en viss smuts eller spricka bör du undersöka vad det beror på.
(En separat artikel om just äggens kvalitet kommer i ett senare nummer av Fjäderfä.)

De tre frågorna
Som vi har berättat i tidigare nummer av tidningen Fjäderfä bör man arbeta med följande tre frågor då man ser något som avviker i stallet eller med hönsen:
1. Vad ser jag?
2. Varför händer detta?
3. Vad ska jag göra?


Ett signalexempel
Ett exempel på en signal kan vara att man en dag plötsligt ser att det helt saknas fjädrar i ströbädden (svar på fråga nr. 1). Detta kan bland annat betyda att hönorna äter upp fjädrarna på grund av stress, alternativt fiberbrist i fodret (svar på fråga nr. 2). Åtgärden kan då vara att kontakta fodersäljaren för att säkerställa fodrets fiberinnehåll samt att sänka ljuset för att lugna hönsen (svar på fråga nr. 3).

Ta hjälp utifrån    
Ibland kanske du ser en signal, men kör fast redan på fråga nummer två. Det är trots allt inte alltid så enkelt att komma på anledningen till det man ser. I dessa fall är det lämpligt att ta hjälp av någon annan: en kollega, stallägaren alternativt en extern rådgivare. Det viktigaste är att man agerar! Om man hade valt att inte agera i ovan exempel med brist på fjäd-rar i bädden så kunde det ha slutat med en ordentlig fjäderplockning och till slut halvnakna och känsliga hönor.

Alla måste hjälpa till
Det är väldigt viktigt att samtliga som arbetar i stal-let är uppmärksamma på hönsens signaler och reagerar då något avviker. Alla behöver inte ha en hög kunskap och förmåga att lösa problemen. Däremot är det viktigt att alla har en förståelse för hur det fungerar och varför det är så viktigt att de reagerar då de ser en avvikelse någonstans.
Många av de störningar som ger extra stor skada inträffar ofta just de helger som de ordinarie stallskötarna är lediga – i dessa fall har avbytarna ofta inte fått en chans till en tillräcklig förståelse gäl-lande just detta. Störningarna upptäcks inte i tid och hinner därmed påverka hönsen allt för mycket.

Bli inte hemmablind
Med allt detta sagt krävs dock en betoning på det faktum att när ni väl fångar upp en signal och upptäcker något som bör förbättras eller åtgärdas – glöm inte att faktiskt göra det också! Allt för ofta skjuts åtgärder upp. När tillräckligt många och/eller stora störningar har inträffat så kommer produktionen att sjunka och dödligheten att öka. Detta innebär allt för ofta ett större arbete och en högre kostnad än vad den tidigare åtgärden skulle ha inneburit.

Högre lönsamhet
Genom att lägga extra arbete och uppmärksamhet på att tyda hönsens signaler och agera därefter så undviker man många störningar innan de blir ett problem. Hönorna kommer då att bli mer motståndskraftiga och hålla till en högre ålder. Detta med en bibehållen hög produktion, låg dödlighet och bra äggkvalitet ända fram till slutet. Detta tillsammans leder otvivelaktigt till en högre lönsamhet!
Med relativt enkla medel har samtliga svenska värphönsgårdar potential att bli precis lika effektiva som de där gårdarna som lyckas med att ha topphöns ända fram till 95 veckors ålder. Försök du också!

Sofia Hollstedt, Swefarm
Publicerat med foton och bilder i Fjäderfä nr 4-2019.

Fotnot:
Hönsens Signaler
“Hönsens signaler”
är huvudrubriken för en serie fördjupande artiklar om höns och hönsskötsel för produktion av ägg. Artikelserien grundar sig på Sofia Hollstedts kurs med samma namn, som hölls i februari 2019.
Följande artiklar har publicerats utifrån detta kursmaterial:
Fjäderfä nr 3-2019: Så tar du hand om stallets elitidrottare
Fjäderfä nr 4-2019: Att förstå hönans signaler
Sofia Hollstedt arbetar på Swedfarm AB och hon kan kontaktas på mail: sh@swedfarm.se. Hos henne kan du exempelvis beställa planschen som visas i papperstidningen.
Vi har också fler rådgivningsartiklar att se fram emot.

/Sven Secher, redaktör


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.