2019-04-10

Tema på Svenska Äggs stämma:

”Lantbruksföretagande – ekonomi och marknad”

Lantbruksföretagen drivs många gånger med förlust och sammantaget handlar det enligt prognos om minus 14 miljarder för lantbruket för ”torkåret” 2018.
Mårten Lidfeldt diskuterade i sitt anförande i Halmstad vad som kan göras för att förbättra lantbrukarens och äggproducentens lönsamhet och vad som avgör om man ”får” betalt eller lyckas ”ta” betalt.

Talare under rubriken ”Lantbruksföretagande – ekonomi och marknad” var ekonomikonsulten Mårten Lidfeldt och avsikten var att han skulle gå vidare utifrån höstens och vinterns diskussioner inom äggnäringen kring ekonomi och företagande. Man kan också säga att utgångspunkten var flera artiklar i denna tidning, bland annat en intervju om lönsamhet (brist på lönsamhet i primärproduktionen) med Ove Karlsson från SLU (Fjäderfä nr 2-2019).
Mårten Lidfeldt inledde med att beskriva utvecklingen över tid inom lantbruket, bland annat med bilder på antalet husdjur. Siffrorna visade att hönsen har klarat sig bra under ett antal tuffa år. Hönsantalet visar en stabil uppgång (vilket är känt för dig som läser Fjäderfä (se bild nedan t v). Antalet företag har dock minskat men inte lika dramatiskt som för gris- och mjölkföretagen (se bild sidan 34).

Hög självförsörjning för ägg
– Hönsnäringen uppfyller 80-20-regeln, vilken beskriver koncentrationen. Det innebär att tjugo procent av äggproducenterna står för åttio procent av produktionen av ägg.
Mårten Lidfeldt konstaterade också att konsumtionen av ägg ökar i Sverige och att svensk äggnäring har hängt på och ökat produktionen i motsvarande takt på ett bra sätt och självförsörjningsgraden är i dag bättre än för många andra livsmedel (foto nedan).

Torkans effekter
Efter dessa bakgrundsfakta och data om lantbruksbranschen så gick Mårten vidare i sitt anförande med ekonomidiskussioner och effekten av torkan 2018 diskuterades. Han menade att prisuppgången på djurfoder generellt har beräknats ha landat på 21 procent (i siffror och fördelat på foderslag för värphöns: 0,55 kr/kg för tillväxtfoder och 0,62 kr/kg för värpfoder). Detta skulle för värphönsproduktionen betyda en kostnadshöjning på cirka 1,40 per kilo ägg. Men äggpriset har inte stått stilla utan äggpriset har ökat med cirka 1,14 kronor per kilo ägg, så kostnadsförsämringen på årsbasis såsom Mårten Lidfeldt beskrev den, skulle ligga på minus ett minus på 28 öre per kilo ägg.
Med ett värphönsföretag med 50 000 höns, med en produktion av cirka 825 ton ägg, skulle detta ge ett minus på mer än 200 000 kronor (235 000 kr).
– Om vi räknar upp detta till Sverige totalt för äggproducenterna så ligger minuset på cirka 39 miljoner kronor, konstaterade Mårten Lidfeldt.

Minus för lantbruket som helhet
Därefter refererade Mårten Lidfeldt lantbrukssektorns ekonomi (med Jordbruksverket och Ove Karlsson som källor) vilket gav en dyster bild av den ekonomiska statusen.
– Nivån är minus fyra miljarder och med torkans effekter beräknas att lantbruket ligger på minus 14 miljarder, vid en jämförelse av 2016 och torkåret 2018 (prel siffror). Detta är alltså förluster i rörelserna som måste upplånas. Mårten Lidfeldt beskrev också detta negativa resultat, uttryckt i ”vinstmarginal” där resultatet sätts i relation till omsättningen och där blev vinstmarginalen 2016 minus sex procent och 2018 minus 25 procent.
Tilläggas kan att omsättningen har ökar under ett antal året hos lantbruksföretagen medan resultatet före ägarlönen inte har ökat under dessa år. Man kan därför konstatera att vinstnivåerna generellt i lantbruket är för låga, sa Mårten Lidfeldt vilket är i linje med Ove Karlssons beskrivning av ekonomin i lantbruksföretagen.
Diskussionen om ”rimlig vinst” inom äggproduktionen har förts av bland annat Svenska Äggs producentråd och Mårten Lidfeldt behandlade även detta.
– Hur stor vinst ska man ha i lantbruket?, frågade han och visade en bild på hur vinsterna ser ut i lantbruket och en bild på hur de vanligen ser i näringslivet, i förhållande till företagens omsättning.

Hur förbättra lönsamheten?
Om vinsten är för låg så måste lönsamheten upp. Det frågan gäller är alltså: Hur kan man förbättra lönsamheten? Mårten Lidfeldt lyfte fram fyra vägar:
1. Högre intäkter, vilket kan komma genom högre pris eller högre avkastning
2. Lägre kostnader, vilket kan komma genom lägre priser eller lägre insatser (högre effektivitet)
3. Fler enheter, således att producera mer för att öka volymen
4. Producera det som marknaden vill ha, exempelvis rätt äggsortiment.
Få betalt eller ta betalt?
Inte sällan uttrycker lantbrukare sitt missnöje med att de ”får betalt” och inte har möjlighet att sätta sitt pris och alltså ta betalt. Mårten Lidfeldt beskrev detta som att man är ”pristagare”. Den andra vägen att gå är att bli ”prissättare”.
– En pristagare för acceptera priset då hans produkt är utbytbar. Det råder också transparens kring priset och priset blir på detta sätt ett konkurrensmedel. Om man däremot är prissättare så sätter man priset. Detta blir möjligt om man har en unik produkt och helst även att prissättningarna inte är transparenta och därmed inte heller jämförbara. Här är det alltså andra faktorer än priset som utgör konkurrensmedlet.
– Här ska äggbranschen tänka till och förmodligen måste man som säljare av ägg vara på flera platser och marknader för att ta steg mot att bli prissättare.

Vad är unikt?
Är man unik och inte utbytbar, så står man stark vid prissättningen. Mårten Lidfeldt pekade på några kända punkter som gör det svenska ägget unikt: salmonellafrihet, att näbbtrimning inte förekommer och att man inte använder antibiotika. Till detta har nu lagts Svenska Äggs certifieringsprogram, la Mårten Lidfeldt till, och det finns fler punkter som till exempel att syntetiska färgämnen inte används.

Hur kan man jobba framåt?
Varje företagare måste i mångt och mycket bli sin egen lyckas smed. Vad mer kan man göra?
– Förhandla! Ta upp frågan om ägg- och foderpris till diskussion med din affärspartner. Studera också byggkostnader och andra kostnader noga, och förhandla vid affärer. Tänk också på att effektivisera, vilket är ett ständigt arbete utifrån vad ny teknik med mera möjliggör. Lyssna också på marknaden och försök att hitta nya marknader, sa han.
I en diskussion om problematiken kring generationsväxling konstaterade Mårten Lidfeldt att det är enklare att klara denna övergång från generation till generation om företaget är lönsamt, än när det inte är det.

Du och ni avgör!
Mårten Lidfeldt sammanfattade genom att konstatera att äggbranschen är en homogen grupp, vilket kan vara en fördel. Han framhöll även att branschen har klarat av att anpassa sig till utvecklingen och att man har till en del, en unik produkt i det svenska ägg. En stark faktor är att branschen är samlad men hur det går för er är upp till er – ni avgör.

Sven Secher
Publicerat i tidningen Fjäderfä nr 4-2019, och i papperstidningen visas även ett antal grafer från Lidfeldts föredrag.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.