2019-07-13

Ammoniakredovisning
– men mer kunskaper behövs

Den 22 maj genomfördes slutkonferensen för projektet “Minskad ammoniakavgång i värphönsstallar”.
Projektet, som har pågått i ca två år, är ett samarbetsprojekt mellan Energikontoret Östergötland, Vreta Kluster, HIR Skåne och Svenska Ägg. Projektet har finansierats av Europeiska Jordbruksfonden.

(Tillhörande tabell och bilder publiceras endast i papperstidningen).

Antalet värphöns i Sverige ökar och omställningen från burhållning till allt större andel frigående höns med stora ströbäddsytor har gjort att stallklimatet har blivit en större utmaning, framför allt med avseende på ammoniakemissioner.

L111, IED och BAT ...
Enligt djurskyddsföreskrifterna får djuren endast tillfälligtvis utsättas för mer än 10 ppm ammoniak i stallet. I det nya Industriemissionsdirektivet (IED) finns BAT-slutsatser (Best Available Technique) som ska uppfyllas senast 21 februari 2021 och som anger gränsvärden för hur mycket ammoniak man får släppa ut per hönsplats (om man har fler än        40 000 hönsplatser på anläggningen). Förutom att vara skadlig för miljön, ha negativ inverkan på djurens hälsa och produktion är ammoniaken även ett arbetsmiljöproblem. Målet med projektet är att komma fram till effektiva metoder för att minska ammoniakavgången i värphönsstallar.
På konferensen deltog sammanlagt ett trettiotal personer. Ett tiotal äggproducenter fanns på plats liksom personal från Länsstyrelsen i Skåne, Växa, Swehatch, Svenska Ägg, HIR Skåne med flera.

Hönan påverkas
Cecilia Hagberg, HIR Skåne, inledde med att presentera projektet samt visade siffor från Danmark som beskrev hur unghönan påverkas av olika halter av ammoniak. Siffrorna (se tabell ovan till höger) visar att det tar cirka 10 dagar längre tid för unghönan att nå 75 procent värpning om ammoniakhalten stiger från 5 ppm till 20 ppm.
Under dagen redovisades resultat från intervjuer och fältstudier som alla visade att det inte finns någon enkel och allenarådande metod för att komma tillrätta med ammoniaken i värphönsstallar med frigående höns. Lyckas man hålla en lagom tjock och torr ströbädd har man dock kommit långt.

Fläktar och värme
Ströbädden behöver minskas kontinuerligt, manuellt eller med hjälp av någon teknisk lösning som skrapor eller ströbäddsslunga. Hos de flesta behöver även hela ströbädden bytas ut några gånger under produktionsomgången. Att erbjuda hönsen grovfoder, grus eller peckstones är positivt både för deras tarmhälsa, för sysselsättning och att de även jobbar aktivt med ströbädden och håller den lucker. För de flesta är ammoniakkoncentrationen i stallet endast ett problem vintertid då ventilationen jobbar minimalt och tilluften innehåller extra mycket fukt. Lösningen på det anser många vara att installera cirkulationsfläktar samt att ha möjlighet till tillskottsvärme i någon form.

Mätningar med värmeväxlare i stallet
I projektet har en studie gjorts hos en producent som 2018 installerat en värmeväxlare i ett av sina stall vilket tidigare haft problem med för höga ammoniakhalter. Från september 2018 till januari 2019 gjordes mätningar varje vecka i stallet och vid inget tillfälle översteg NH3-nivån 2 ppm. Under försöksperioden mättes värmeväxlarens energiförbrukning och Max Jamieson, Energirådgivare på HIR Skåne presenterade utfallet. Under de 4 månader studien pågick bidrog värmeväxlaren med nästan 160 000 kWh återvunnen energi till stallet. Han fortsatte med att göra en jämförelse med vilka insatser som skulle behövas om man ville uppnå motsvarande genom att värma stallet med el, flis, olja, halm eller pellets och även vilken påverkan på miljön i form av CO2-ekvivalenter det skulle innebära.

Intressanta diskussioner
Bland deltagarna fanns mycket erfarenhet vilket bidrog till intressanta diskussioner under dagen. Det finns fortfarande många frågor som det inte finns något enkelt svar på. De flesta verkar vara överens om att torr gödsel avger mindre ammoniak.
Men samtidigt är då den avgivande ytan större i torr ströbädd jämfört med en blöt hård bädd. Vilken betydelse har det? Hur mycket kväve finns kvar bundet i gödseln om den är torr, fuktig eller blöt? Vi behöver ventilera mer för att bli av med ammoniaken i stallet, hur mycket försvinner då ut och påverkar den totala emissionen? Finns det möjligheter att behålla kvävet i gödseln i en form som inte avges som ammoniak och som istället kan komma till nytta ute på åkern?

Fler studier välkomnas
Anette Bramstorp, miljörådgivare på HIR Skåne, inledde eftermiddagen med viktig information om vilka krav som ställs på producenter i tillståndsprocessen (MKB) i de här frågorna. De gränsvärden för utsläpp som anges i IED ska följas, men viss hänsyn kan tas till att man jobbar med ammoniakreducerande åtgärder om man kan bevisa effekt. Befinner sig anläggningen nära områden med känsliga biotoper som mossar, småvatten eller Natura 2000-områden läggs extra vikt vid ammoniak-emissioner då ammoniak deponeras relativt nära källan jämfört med andra luftföroreningar. Anette välkomnade fler studier angående detta med ammoniakreducerande åtgärder då man i dag grundar stor del av beräkningarna på schabloner vilka man i flera fall kunnat bevisa att de är missvisande.

Ekonomin?
Ekonomiaspekten kring värmeväxlare diskuterades också. Om man ska gå till banken för att låna pengar till investeringen krävs att man kan visa siffror på att det är lönsamt. Producenten i värmeväxlarstudien räknar med att han spar in minst ett kilo foder per höna och produktionsomgång samt att varje höna också lägger ett ägg till. Det skulle vara intressant att kunna räkna på vad en ökad ammoniakkoncentration i stallet krasst kostar per ppm.

Alltså – vad kan jag tjäna på bättre djurhälsa och sänkta produktionskostnader genom att investera i till exempel en värmeväxlare, förutom att jag uppfyller lagkraven? Och hur låga nivåer bör man rimligen eftersträva, är kanske 5 ppm ok eller borde man ner ännu lägre? I studien upplevde producenten att den torra ströbädden resulterade i mer damm i stallet vilket också påverkar djurhälsan och arbetsmiljön negativt. Är det kanske så att man återigen törs dryfta att lagom är bäst!?

Av: Astrid Lovén Persson och Birgitta Carlsson, Svenska Ägg.

Publicerat i Fjäderfä nr 6-2019.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.