2019-06-16

Intervju i Fjäderfä med Magnus Lagergren  
– om nu och om framtidens krav:


Inga fler dikeskörningar och fortsatt hårt arbete

När Magnus Lagergren år 2013 tillträdde som vd på Kronfågel AB kom han från den ”röda” köttsidan. Han är nu alltså inne på sjätte året i kycklingbranschen med det vita, rena, goda och nyttiga köttet.
Mycket har hänt på Kronfågel under denna period.
På plussidan noteras tillväxt och varumärkesframgångar.
Men några ”diskeskörningar” samt gnissel mellan slakteri och leverantörer ger minus.
Det mest spännande är dock vad som komma skall. Blir det ett nytt kycklingslakteri? Är Scandi Standard en bra ägare? Hur ser framtiden ut för den svenska kycklingen?


Med denna intervju på försommaren år 2019 får vi svaren på frågorna – sedda från slakteridirektörens horisont.

Ibland händer oförutsedda och otäcka händelser och vi måste tyvärr börja denna intervju med en sådan: Branden i slutet av maj hos en av era leverantörer i Östergötland. Hur har ni som slakteri och partner till denna kycklinguppfödare agerat vid denna händelse? Vilket stöd får uppfödaren? Och på vilket sätt påverkar detta er planering och råvaruförsörjning?
– Vi tycker givetvis det är jättetråkigt när sådant här händer. Vi är i tät dialog med vår uppfödare och erbjuder stöd och hjälp och det är det viktigaste, att vår uppfödare mår bra. Råvaruförsörjningen planeras om och löser sig, men det är sekundärt när något sådant här händer, säger Magnus Lagergren
Om du ser det i stort, vad är det mest väsentliga som har hänt under dessa år? Låt oss börja med positiva händelser och sådant som har lett till utveckling framåt?
– Det jag tycker har varit mest fantastiskt är skapandet av Scandi Standard. Detta fanns med på ritbordet när jag kom in men sedan har jag fått vara med och se vad denna entreprenörsanda kan åstadkomma. I dag är vi Nordens största kycklingproducent och finns i fem olika länder, med över 3 000 medarbetare som varje dag arbetar för att ta fram god, hälsosam och hållbar kvalitetskyckling.
Vad är det som är bra med Scandi Standard och bolagets ”entreprenörsanda”?
– Jag har varit med några år och levt med olika ägarskap i olika lantbruks- och livsmedelsföretag och här har vi investerare istället för till exempel en producentkooperativ lösning. Upplägget med ett bolag av Scandi Standards modell ger ett annat synsätt och det positiva gäller beslutsprocesserna. De går snab-bare, vilket ger handlingskraft. Just detta tror jag tror är extremt viktigt i matfågelbranschen. Som för alla konsumentvaror så händer det hela tiden mycket på kycklingmarknaden och om man inte är handlingskraftig så hänger man helt enkelt inte med.
Kronfågel har ”setts” på marknaden och tagit hem en del utmärkelser, till exempel i chark-SM, Årets leverantör etc. Vad betyder sådant för er och för den svenska kycklingen?
– Det är givetvis positivt och vi har höjt vårt renommé för varumärket Kronfågel. Det har vi bland annat kunnat konstatera i de handelsattityder som årligen mäts. Mätsystemet omfattar många parametrar vilka sedan sammanfattas i ett slutomdöme och vi låg tidigare långt ner. Jag tror att det var på 36:e plats och nu finns vi bland de 3 bästa. Och det är våra många duktiga medarbetare som har åstadkommit denna varumärkesförflyttning. (mer info på www.handelsattityder.se, red. anm.)
Men resan är inte alltid enkel. Vilka problem och utmaningar har ni haft att jobba med?
– Det som är svårt är inköpen. Jag kom från en köttbransch där det fanns en flexibilitet, där både köpare och säljare (bonden) hade flera parter att välja mel-lan. Så är det inte här och det har nog under några år uppstått ett visst avstånd mellan bolag och uppfödare, trots att vi är beroende av varandra. Så här kan vi bli bättre.
Hur ser du på samarbetet med era leverantörer? Brist på information förs ofta fram från uppfödarhåll. Vad är det som gnisslar och vad beror irritationen på, enligt din bedömning?
– Att vi ibland går i otakt är inte något som jag skyller på någon utan jag konstaterar bara att vi kan bli bättre. Relationen med våra uppfödare bygger mycket på våra avtal, kvalitet, priser etcetera och ett av problemen är att vi har svårt att mäta värdet av den kyckling som vi slaktar. Detta är lättare vid affärer med spannmål och till exempel grönsaker. När vi köper en ”flock med fåglar”, lite slarvigt uttryckt om det ursäktas, så är systemet lite ”stenålder. Jag säger inte att det är enkelt. Uppfödaren har många djur och mycket kan hända. Jag är givetvis medveten om detta. Men jag tror att med moderna metoder så kan vi bli bättre, och vi måste bli bättre.
– Jag förstår uppfödarnas upplevelser av att de vill ha mer information. Men jämför med Spiratiden, då Kronfågel bara var en belastning med många bekymmer. I dag har vi ägare som har investerat stora pengar i detta och som givetvis vill ta hand om hela verksamheten på bästa sätt.
Den viktiga kommunikationen
Magnus Lagren lyfter också fram vikten av kommunikationen till omvärlden, till kunder och konsumenter.
– Den andra reflektionen jag har, är att kycklingbranschen tidigare kanske har synts lite mindre jämfört med andra branscher. Detta förändras och när vi går framåt och växer så medför det ett ökat fokus på oss som bransch. Det är helt enkelt fler som har ögonen på oss och vi har gjort en del dikeskörningar. Vår bransch har inte råd med det och den negativa media som det medför. Dagens konsumenter tolererar inte återkommande bakslag och ”skandaler”. Vi måste tillsammans med uppfödarna jobba för att undvika sådant.
Scandi Standard har nyligen haft årsstämma. Vad avhandlades under stämman och vilka väsentliga beslut togs, som berör den svenska kycklingbranschen och era leverantörer?
– Själva stämman är mer av finansiell karaktär och tar i övergripande frågor. Det som berör uppfödarna tas i Kronfågel.
I vilka länder är Scandi Standard verksamma och vad kan ni lära av att vara på flera håll?
– En bra fråga. Det är nyttigt att blicka utanför Sverige och studera vad som händer i andra länder. Vi försöker att lära oss av hur andra gör och jag tror att vi ska akta oss för fastna i inställningar som att ”vi är i alla fall bäst i Sverige”. Visst, vissa saker är vi fantastiska på, som exempelvis den viktiga antibiotikafrågan. Men andra saker är vi inte bäst på och låt mig nämna ett aktuellt område, vingskador. Här har vi ett jobb att göra och det finns ett antal länder som är bättre och det handlar inte om teknik utan mer om management. Sammanfattningsvis, det finns länder och företag som ligger efter oss men också de som ligger före oss.
Vilken bedömning gör du av nivån på uppfödningen i Sverige?
– Det finns många riktigt duktiga Kronfågeluppfödare. Det vill jag framhålla! Vi följer flera kontrollprogram där vi tillsammans med våra uppfödare arbetar och samlar in data inom djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet från gård till färdig produkt. Men resultaten kan och bör alltid förbättras. En viktig del är foder och utfodring. Det är uppenbart att foderbranschen inte har satsat så mycket på kycklingfoder men det kommer förhoppningsvis. Jag konstaterar att det i andra länder är ett större fokus på foderkvalitet och vi ser att de få uppfödare som gör eget foder också levererar väldigt fina kycklingar till oss.
– Men utmaningen ligger inte bara där. Vårt betalningssystem är uppbyggt så att vi betalar för en bulkvara. Om vi jämför med till exempel grisbranschen så betalar man där för bland annat en bra köttprocent, vilket stimulerar uppfödaren att jobba med utfodringen. Det är viktigt att vi skapar ett större värde tillsammans inom branschen och detta är ett område där vi vill komma längre, säg under de närmaste tre åren.
Får ni in mer pengar då så att ni kan betala uppfödaren bra?
– Vi kan och vill betala mer när vi får de djur som vi vill ha. Lyckas uppfödaren så att djuren mår bra och växer enligt de kurvor vi har, så får denne bättre betalt.
Men frågan är större än så om man betraktar verkligheten ur uppfödarperspektiv. Kommer ni att framgent kunna sälja till anständiga priser? Med ”anständiga priser” menar jag försäljning till prisnivåer som gör att leden före er i slakten, ska kunna få rimligt betalt för sina insatser i produktionskedjan. Betalt så att även bankerna känner att branschen är attraktiv.
– Detta är också en viktig faktor och även här måste vi ha en god dialog. Som alla vet så tar det tid – flera år från tanke till investering och färdigt stall. För några år sedan sa vi ”bygg” och de stallarna kommer in nu i produktion och då har vi i dag gans-ka stora ytor. Och intensiteten ska vara hög, det ska vara full fart i stallarna. Men om vi skulle behöva dra ner så ska det inte drabba våra uppfödare.
Olikheter inom Norden
– Jag tror också att man kan säga att vi i Sverige har god kvalitet på den daggamla kycklingen. Orsaken kan vara bra miljöförutsättningar men också att vi inom branschen gör ett bra jobb. Jag är till exempel nöjd med den kyckling som SweHatch levererar. Jag vet att man på djurmaterialsidan har större problem på andra håll, exempelvis i Finland. En annan positiv sida är också att vi har stora rationella enheter. Fördelen med det bör vara att vi har större effektivitet, nackdelen kan vara mindre flexibilitet. Vi har ungefär 50 gårdar jämfört med 75-80 gårdar i Danmark. Detta på ungefär samma produktionsvolym i respektive land.
Hur ofta är du ute hos uppfödare? Hinner du besöka några kycklinggårdar?
– Tyvärr är min tid så begränsad så det blir sällan av. Min huvudsakliga uppgift är att lyfta Kronfågel och bygga Scandi. Vi har också i ledningen blivit ett Stockholmsföretag, på gott och ont och jag brukar få kritik för att jag inte är ute, inte heller särskilt ofta på uppfödarmöten. Det ingår visserligen inte i mitt uppdrag att hinna besöka gårdar men som agronom så vet jag att det alltid är bra att förstå lantbrukarens situation. Jag säger gärna ja när någon frågar om ett besök eller ett personligt möte.
Vad kan du säga om 2019 så här långt, när som-maren står för dörren, när det gäller er verksamhet inom Kronfågel?
– Vi har en ok start på året med bra tillväxt på marknaden där mycket ligger på färdiga produkter. ”Ready to eat”, alltså färdigmatsportföljen, är den som går bra och där har vi också gjort stora investeringar. Däremot har vi ingen större volymtillväxt på den svenska marknaden, till skillnad mot till exempel i Finland. Kanske har negativ media och prishöjningar – orsakade av foderhöjningarna – påverkat utvecklingen. Konsumenttrender med ändrade matvanor är också starka i Sverige. Men jag tror inte att man ska dra för stora växlar på detta. Vi ser en positiv utveckling i stort och vi ligger rätt segmenterade och vi har förädlingsfabriker där vi kan växa.
Vad exporterar ni i dag och vilken bedömning gör du av möjligheterna för export under de närmaste åren? Kan du beskriva hur pass viktig exporten kommer att vara för Kronfågel under de kommande åren?
– I vår femårsplan som vi löpande arbetar med, känner vi en enorm efterfrågan av våra produkter på andra håll i världen.
Vad krävs för att lyckas med export av kyckling och får ni bra betalt?
– Det handlar om premiumprodukter till premiumbutiker och nu ser vi priser som är betydligt bättre på export än den betalning som vi kan få ut på den svenska marknaden. Dock är filé bättre betald på vår lokala marknad i Sverige och Finland. Men på i princip alla andra produkter får vi bättre betalt i andra länder.
Med den globala hatten …
Men det kostar väl att marknadsföra, sälja och leverera till exempelvis Asien? Täcker prisnivåerna dessa merkostnader?
– Ja. Det är 30-50 procent högre prisnivåer i vissa länder än i Sverige och vi ser en stark framgång i Hongkong och Sydkorea med försäljning under Kronfågels varumärke. Men intäkterna kommer även av att vi har ett antal dagligvarukedjor som plockar in våra produkter. Jag skulle vilja påstå att vår självbild som ett rikt land med högt kostnadsläge inte riktigt stämmer längre men framför allt så finns det marknader som är villiga att betala för bättre svensk kvalitetskyckling som produceras utan antbiotika.
– Men det är inte så att exporten kommer att vara vår dominerande verksamhet. På exportmarknaderna finns risker, till exempel så kan handelsrestriktioner störa verksamheten. Det är också viktigt att hänga med och förstå förändringar kring hur morgondagens konsumenter tänker på de olika marknaderna. Konsumenterna är i dag mindre ”intresserade” av de riktigt stora fabrikerna, utan mer av hållbarhet och det är frågor som vi kan stå för.
Hur känsliga är ni för importen och hur hårt pressar den er?
– Importen är tuff. Den importerade kycklingen är konkurrenskraftig, absolut. Och vi har mer än en bra story kring den svenska kycklingen. Den sticker ut när det kommer till djurhälsa, djuromsorg och livsmedelssäkerhet.
– Men det är klart att importen kommer att finnas där. Konkurrenskraften handlar även om vår kostnadsstruktur inom Kronfågel och jag syftar då inte på uppfödarna utan om leden efter denne. Vi pratar om varuflöden, logistik och robotar i delar av produktionskedjan.
Hur tror du att det ser ut om fem till tio år, när det gäller importtrycket?
– Det är en lång väg att gå för till exempel stora kycklingländer som Ukraina och Polen. Men de stora företagen där är effektiva och de kan bli en större utmaning än de är i dag. Det vi kan göra är att fortsätta bygga vårt produktvärde och vårt varumärke.
Hur är läget på ert slakteri i Valla? Hur mycket slaktade ni i Valla under 2018?
–  Vi slaktade 50 miljoner kycklingar i Valla under 2018.
Ni ligger vid kapacitetstaket. Har ni något nytt på gång i Valla och hur ska det fungera med de ökande slaktvolymerna?
– Vi har mycket som är bra och på gång i Valla och vi räknar med att kunna slakta det vi behöver.
Men är det trovärdigt? Behöver ni inte ytterligare ett ställe att slakta på än den volym ni kan ta i Valla? Blir det någon investering för Scandi Standard och Kronfågels del i ett nytt svenskt kycklingslakteri?
– Jag kan inte svara på detta nu och det är ytterst en styrelsefråga. Det jag kan säga är att vi säkerställer att vi kan ta emot fler kycklingar utan att tumma på kvaliteten och djuromsorgen och det finns flera alternativ som finns med i våra förberedelser. Som jag nämnde inledningsvis så har vi i dag en annan typ av ägare än den gängse inom lantbruket, vilket är bra. Beredskap för att ta snabba beslut finns.
– Samtidigt så har både anställda och uppfödare befogade behov av information och här uppstår ibland en del bekymmer. Det är förståeligt.
Hur ser du på tillväxttakten framöver? Kommer ni att växa och slakta fler kycklingar när vi går in på 2020-talet?
– Svaret är ja. Denna kategori kommer att växa. Vi kommer att behöva mer kyckling så det finns alltid behov av nya ytor. Man ska inte glömma bort att vi också har ytor som fasas ut. Jag tror att vi kommer att se några få nya leverantörer men framför allt vill vi att befintliga uppfödare expanderar.
Det talas allt mer, på konsumentsidan, om ”klimattarianer” och alternativa proteinkällor för människan. Hur ser du på detta och vilka utmaningar ser du framför dig när det gäller konsumtionsförändringar? Gör ni något konkret för att möta denna utveckling?
– Vi tycker det är bra att konsumenten blivit mer medveten och ställer högre krav på hur det som finns på tallriken produceras. Men vi ser också att fler inser att man inte behöver minska all köttkonsumtion för att nå de övergripande klimatmålen. Kyckling är ett klimatvänligt alternativ, även jämfört med flera vegetariska produkter.
– Vi behöver fortsätta att produktutveckla och investera i nya lönsamma marknader. Vi ser att när Kronfågel investerar i marknaden så får hela branschen en tillväxt. Ta till exempel vår vision ”En Bättre Kyckling För Ett Bättre Liv.

Sven Secher
Publicerat (med bilder) i Fjäderfä papperstidning nr 6-2019