2019-08-01

Vikten av att skapa goda  stallrutiner
Vad gör du i stallet varje dag?

När man arbetar i stallet går det mesta på ren automatik. Man följer en tydlig klocka där man gör ungefär samma sak varje dag.
 Detta är ett arbetssätt som både hönsskötare, men också hönsen vanligtvis trivs bra med. Risken med det är att man blir hemmablind.

Av: Sofia Hollstedt, Swedfarm
I papperstidningen nr 6-2019 är artikeln publicerad tillsammans med bilder.

 

Då det sker en avvikelse är det viktigt att denna upptäcks. Vid säkerställande av goda arbetsrutiner som inkluderar ”ett sökande öga” kan man förhindra att detta sker. Det är dessutom viktigt att man skapar tydliga rutiner för de moment som ej görs varje dag, utan kanske en gång per vecka, månad eller omgång. Annars riskerar dessa att släpa efter, eller helt missas, vilket kan orsaka avsevärt större problem längre fram.
Vem ska göra vad?
Ju större gård, desto mer personal arbetar vanligtvis med hönsen. Tydliggör vilka rutiner som faller på vilken person och när de förväntas genomföras. Säkerställ även att andra i personalen enkelt och tydligt kan ta över dessa rutiner vid till exempel sjukdomsfall.
Det absolut mest effektiva och klassiska sättet att göra detta är att använda sig av checklistor med rutiner, gärna i punktform, uppsatta på väggen i exempelvis packrummet. Överdriv dock inte detta, om det blir allt för många lappar, så ignoreras de istället.

DAGLIGA RUTINER
Automatisk kontroll
Förutom självklara rutiner såsom att plocka ägg, samla golvägg, städa i packrummet etcetera, finns det en mängd andra, mindre självklara, moment som är viktiga att göra varje dag. Mycket handlar om kontroll! Oavsett vem det är som går stallrundan den dagen ska han eller hon kontrollera många olika faktorer – helst på ren automatik. Då en avvikelse upptäcks ska sedan åtgärder sättas in, alternativt berörd person meddelas.
Titta efter avvikelser
Finns det någon avvikelse gällande djuren idag (dödlighet, produktion, beteende, etc.)?
Kontrollera vattensystemet: Finns det vatten i alla linjer och är vattentrycket korrekt? Gör det till en vana att alltid känna på några vattennipplar när du går i stallet, speciellt i slutet av vattenlinjen.
Kontrollera fodertrågen: Finns det foder i dem och ser fodret ut som det brukar?
Är alla ytterdörrar låsta (viktigt för att förhindra oönskade besök)?
Produktionsdatorns nyckeltal
Det finns vissa nyckeltal som dagligen bör kontrol-leras i produktionsdatorn. Ett av dessa är hönsens foderintag. Brist på foder av någon anledning är en vanligt förekommande störning som tyvärr snabbt påverkar hönsen mycket negativt. Merparten av hönsskötarna har som rutin att skriva upp gårdagens foderintag i den dagliga journalen. När de gör detta bör de dessutom kontrollera hur mycket hönsen har ätit just idag – om de inte har ätit lika mycket som vanligt är något fel. I de fall då detta inte upptäcks förrän dagen därpå är stor skada ofta redan skedd.
För att samtliga hönsskötare ska kunna upptäcka detta kan det vara en idé att sätta upp en lapp bredvid datorn med ett nyckeltal för foderkonsumtionen, vid vald tidpunkt på förmiddagen. De kommer då att ha något att jämföra dagens siffra med och därmed lät-tare se om den avviker.
Ventilation
Ytterligare en faktor som är god att kontrollera på daglig basis är ventilationen. Känns luften normal i stallet? Går fläktarna som de ska och är tilluftsdonen korrekt inställda? En grundregel är att samtliga tilluftsdon ska ha en öppning på minst två cm.
Använd dig av markörer
På elskåpet finns det en mängd olika reglage. Det är viktigt att upptäcka om någon av dessa har hamnat på en felaktig inställning. Det händer ganska ofta att redena inte öppnas, att automatiken för en foderskruv av misstag har stängts av eller att en belysningsslinga helt plötsligt är avstängd. Hur ska samtliga hönsskötare kunna veta alla inställningar? Använd dig av markörer som tydligt visar korrekta inställningar!

ÅTERKOMMANDE RUTINER
En större kontroll
Man bör regelbundet göra en extra, större kontroll av hönsen och deras miljö. Hur ofta denna kontroll bör göras beror på olika faktorer och förutsättningar. Det viktigaste är att man upprätthåller en rutin som medför att kontrollen blir gjord och att det vidtas åtgärder efter vad som upptäcks vid den.
Vad är förändrat sedan sist?
Har hönsens fjäderdräkt förändrats något sedan sista kontrollen? Titta efter dold hackning. Behöver ljusintensiteten justeras något? Hur är statusen gällande kvalster och spolmask? Kontrollera om ströbädden är lagom tjock och av god kvalitet. Finns det fjädrar på golvet (brist tyder på stress)?
Utfodringstiderna bör justeras regelbundet, spe-ciellt under uppvärpningen samt i samband med årstidsväxlingar och foderbyten.
Är det rent i stallet?
Hur är renlighetsstatusen i stallet och i packrummet? Ibland behövs en storstädning. Kontrollera även om näten framför ventilationsöppningar har dammat igen. Dammet kommer att förhindra luftens genomströmning och därmed försämra ventilationens effekt. Kontrollera även om vattenledningarna är rena. Dessa bör spolas och eventuellt desinficeras regelbundet.
Teknisk utrustning
Samtlig utrustning som finns i stallet bör kontrolleras regelbundet. Rekommendationen är att till exempel packmaskinen servas minst en gång per år av en utbildad servicetekniker. Utöver detta bör även äggband, gödselmattor, belysning, etcetera ses över regelbundet.
Lita inte alltid på att det som är programmerat i datorn med avseende på bland annat ljustider, tändningsrutin och utfodringstider alltid speglar hur det fungerar i verkligheten. Det kan till exempel vara felkopplat. Kontrollera regelbundet inne i stallet om allt fungerar som det ska. Detta är extra viktigt då det har utförts några större förändringar eller reparationer.
Anteckningstavlor för lätt överblick
Varje stall har sina egna åtgärder som ska utföras specifika dagar varje vecka eller månad. Detta kan vara till exempel utgödsling, vitamintillskott, avmaskning eller dylikt. Använd gärna vägghängda anteckningstavlor där allt sådant på ett överskådligt sätt står nedskrivet. Här får även gärna tider för tändning/släckning samt utfodringskörningar stå – de blir då mer lättöverskådliga för alla som arbetar i stallet.  

PRODUKTIONSUPPFÖLJNING
Daglig journal
Samtliga svenska äggproducenter använder någon form av produktionsuppföljning, detta är det lag på. Hur den ser ut och används varierar dock kraftigt. Som minst används en daglig journal i pappersform. I denna fylls nyckeltal såsom produktion, dödlighet och foderförbrukning i varje dag.
Anmärkningsvärt gällande denna journal är att många faktiskt inte tittar på de siffror som de fyller i och funderar på om de berättar något väsentligt som bör leda till åtgärd av något slag.
Låt oss ta två exempel: Om foderintaget är tio gram lägre eller dödligheten tio hönor fler jämfört med dagen innan, är troligen något fel och man bör vidta åtgärder. Som hönsansvarig ska man säkerställa att samtliga hönsskötare, även de avbytare som bara arbetar vissa helger, verkligen förstår vad siffrorna betyder och vad som ska göras då de avviker.
Detaljerad journal
Det är en god idé att, förutom den dagliga journalen, även använda en mer detaljerad produktionsuppföljning. Förslagsvis via en version på datorn. Det finns program där man varje vecka skriver in ett fåtal nyckeltal och sedan får ut en mängd nyttig information, både i form av tabeller och diagram. Detta möjliggör en tydlig överblick över produktionen samt det är mycket enklare att upptäcka avvikelser. Efter omgångens slut får man dessutom en summering över omgången. Allt detta utan att man själv behöver räkna något alls.   
Swedfarm, liksom flera andra av branschens företag, erbjuder sina kunder verktyg för journalföring i olika former, på papper eller datoriserat och ofta i enkla program som excel-format.
Dela med er av produktionsdatat
Det är de som arbetar i stallen som känner hönsen absolut bäst. Om det finns en detaljerad produktionsuppföljning är det av stor vikt att denna visas för hönsskötarna. De bör få se hur hönsen utvecklas, vilka effekter deras arbete och specifika åtgärder har samt om det finns förbättringsåtgärder. Detta leder i många fall till ett högre engagemang med en bättre och framför allt mer effektiv skötsel som följd.
En variant kan vara att skriva ut de mest viktiga diagrammen och summeringarna och sätta upp dem på väggen i fikarummet. Om möjlighet finns kan ett alternativ vara att visa dem på en tv-skärm i samma rum eller att presentera dem på ett eventuellt veckomöte.
Goda rutiner ger resultat
Genom att säkerställa och sedan upprätthålla goda rutiner kan man förhindra många störningar och upptäcka andra i god tid innan de hinner göra allt för stor skada. Detta kommer på sikt att leda till en mer optimerad produktion med ett bättre resultat och en högre lönsamhet som följd.


Kommentar till och information om denna serie med rådgivningsartiklar av Sofia Hollstedt finns i papperstidninngen Fjäderfä, bland annat i nr 6-2019.