Artikelserien
Hönsens
Signaler
“Hönsens signaler” är huvudrubriken för en serie fördjupande rådgivningsartiklar om höns och hönsskötsel för produktion av ägg.
Författare är Sofia Hollstedt och artikelserien grundar sig på den kurs som hon höll i februari 2019. Kursen kommer att återkomma hösten 2019, och då hålls den på Hooks herrgård, Jönköping, den 20 november.
Följande artiklar har publicerats utifrån detta kursmaterial:
Fjäderfä nr 3-2019: Så tar du hand om stallets elitidrottare
Fjäderfä nr 4-2019: Att förstå hönans signaler
Fjäderfä nr 5-2019: Insättning av unghöns
Fjäderfä nr 6-2019: Rutiner – vad gör du i stallet varje dag?
Fjäderfä nr 7-2019: Sjukdomar och parasiter. Vänta inte för länge!
Fjäderfä nr 8-2019: Jobba för bättre äggkvalitet
Sofia Hollstedt arbetar på Swedfarm AB och hon kan kontaktas på mail:
sh@swedfarm.se
Rådgivningsartiklar
I tidningen Fjäderfä publiceras löpande rådgivningsartiklar av olika författare inom en rad ämnen kring fjäderfäskötsel och företagande. Vi har under detta år bland annat tagit upp frågor kring ekonomi och företagande i flera artiklar och har även behandlat specifika ämnen som ljus, vatten, vattenkvalitet, kontroller med mera.
Om du vill skriva en artikel, eller tipsa om ett intressant ämne, så är du alltid välkommen att kontakta redaktör Sven Secher: journalistgruppen@secher.pp.se 070-672 06 32.
Hårt viktigt
arbete med
äggprodukter
Ett knäckt eller smutsigt ägg tappar förfärande mycket i värde jämfört med ett högkvalitativt A-ägg. Det handlar enligt branschfolk om en halvering av värdet när ägget klassas som B-ägg och förpassas till äggproduktsidan eller kanske till den internationella bulk- och överskottsmarknaden.
I Fjäderfä nr 7-2019 tittade vi närmare på detta.
Ja, i Fjäderfä nr 7-2019 tittar vi närmare på vart en del av B-äggen tar vägen (och även en del överskott av A-ägg) och vi pratar med de svenska aktörer som försöker göra något bra och lönsamt med dessa ägg.
Störst på äggproduktsidan är som bekant Källbergs i Töreboda. Detta Danaegs- (50 ) företag tillverkar en lång rad äggprodukter för den internationella marknaden, vilket framgår av separat artikel. Nämnas kan också helt kort att Källbergs är ensamma i Sverige om att tillverka pulver av ägg.
Vi möter också i denna tidning några andra aktiva branschföretag på äggprodukt- och förädlingssidan: Dava Foods, Gotlandsägg samt KG:s Ägg med Stjärnägg och PF food i Motala.
Vi har i denna artikelserie inte varit i kontakt med de bagerier och andra livsmedelsföretag som förädlar ägg. Det kan förhoppningsvis ske vid ett senare tillfälle.
Artiklarna och intervjuerna i denna tidning visar att det görs en hel del för att ta fram attraktiva produkter som höjer värdet på de äggprodukter som tillverkas av B-äggen och ”A-äggsöverskottet”. Det kan handla om allt från att baka den vackraste smörgåstårtan, koka och steka de perfekta äggen, tillverka de bästa pannkakorna, tillverka den mest spetsade proteinprodukten eller ta fram specifika råvaror för tillverkning av läkemedel för världsmarknaden baserade på i huvudsak svenska ägg.
Det framgår också att målet samfällt är att ta väl vara på alla svenska ägg och att höja värdet på produkterna för att lyfta lönsamheten i denna produktionsgren.
Ett betydelsefullt arbete som också avgör en del av hela den svenska äggproduktionens ekonomi och framtid.
Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 7-2019
Fortfarande vanligt med importerad kyckling på svenska skolor
8 av 10 svenskar vill ha mat från svenska bönder i skolan men en ny pilotstudie visar en annan verklighet. Trots att allt fler kommuner upphandlar svenskt är det fortfarande vanligt med kyckling från länder som Thailand och Brasilien. Endast 35 procent av de tillfrågade kommunerna serverar 100 procent svensk kyckling och kalkon. Detta hösten 2017.
Läs mer: Fortfarande vanligt med importkyckling på svenska skolor
Importkyckling på hållbarhetskonferens
Stockholm Act genomförde i slutet av augusti 2017 en ”Hållbarhetsvecka” kring rubriker som ”Klimatåtgärder, ”Mat och hållbarhet” och ”Energispelet”.
Samtidigt serverades kyckling som transporterats över hela världen och som fötts upp med antibiotika, fiskmjöl och GMO-soja på ett sätt som inte sker i Sverige.
De visar en ”matkontroll” som Svensk Fågel har låtit göra.
Läs mer: Importkyckling på hållbarhetskonferens
MER OM ...
OFFENTLIG UPPHANDLING ...
Bättre
men absolut inte bra
I Fjäderfä nummer 1-2015 tog vi pulsen på den offentliga matserveringen. Mycket har blivit bättre men ännu duger det inte. Stora delar av statens egen mat är fortfarande i början på 2015 producerad på ett sätt SOM ÄR FÖRBJUDET I SVERIGE.
DUBBELMORALEN lever kvar.
Staten lever inte som den lär
– när det gäller maten
Tidningen Fjäderfä har i många år producerat artiklar om den offentliga mathållningen. Om den mat som stat, kommuner och landsting serverar till förskolor, skolor, äldreboenden och på sjukhusen.
Här finns några av dessa artiklar läsbara på nätet:
#DetÄRskillnad
Tidningen Fjäderfä menar att det ÄR skillnad på ägg och ägg, kyckling och kyckling samt kalkon och kalkon.
Ja, att det är skillnad på svensk mat och annan mat.
Ändock: Osäker framtid för svensk säker mat.
Vi berättar i ett antal artiklar om skälen till detta ...
Solen – artiklar om solenergi
Det finns ett intresse för miljöförbättrande åtgärder inom den svenska fjäderfänäringen och många höns- och kycklinggårdar har redan i dag ett fungerande kretslopp mellan jord och djur.
I Fjäderfä har vi i början av 2014 valt att lyfta fram några exempel där även solens energi tas tillvara.
Artiklarna finns ... KLICKA HÄR för läsning om solel
Malmö silar mygg och sväljer kameler
Att bringa klarhet kring vad som serveras till Malmö stads äldre, sjuka och skolbarn är ingen enkel uppgift. Kommunen själv kan inte svara på Fjäderfäs frågor utan stafettpinnen går vidare till produkternas olika leverantörer och tillverkare. Av dem kan man i allmänhet få besked men inte alltid.
Läs här mer (klicka) om detta exempel på hur offentliga Sverige "silar mygg och sväljer kameler" i sin mathållning.
Läs både grundartikeln och Sven Sechers kommentar.
Vad är "mervärdena" egentligen värda?
Hård lagstiftning och höga ambitioner. Men också höga kostnader.
Det är läget för svensk livsmedelsproduktion.
Frågan är: finns det tillräckligt många som vill betala för den svenska, globalt sett, kvalitetsnischen?
Fråga är: har Sverige råd att nästa alltid vara lite bättre?
Läs här tre intervjuer i ämnet Vad är våra mervärden egentligen värda?
"Förbjudna" ägg i Icas egna livsmedel
Ica säljer egna emv-livsmedel med ägg från hönshållning som inte uppfyller den grundläggande svenska djurskyddslagstiftningen.
Inte heller uppfylls kraven i den svenska salmonellagstiftningen.
Faktum är att man inte ens säkerställer efterlevnad av EU:s hönslagstiftning.
Detta är ingenting som Ica berättar för konsumenterna och man klarar inte heller av att ta fram fakta när frågor ställs.
Här följer fortsättningen från tidningen Fjäderfä nr 2-2013 om Icas inställning till svensk lagstiftning kring djurskydd och salmonella, så som den tar sig uttryck i Icas egna märkesvaror (Fjäderfä nr 3-2013).
Vilka ägg finns i Icas emv?
Vi försökte till Fjäderfä nummer 2-2013 få svar av Ica vilka ägg man har i sina emv. Resultatet är magert.
Trots flera veckors telefonerande och mailväxling med Ica kvarstår frågan:
Vilka ägg finns i Icas egna märkesvaror, emv?
Så tycker konsumenterna om ägg
Priset samt förpackningens storlek är avgörande faktorer för konsumentens val av ägg. Därefter kommer konsumentönskemål som hönsens inhysning, hönsens hälsa, lokal produktion med flera faktorer.
Sammanfattningsvis konstaterar Fjäderfä att det finns konsumenter till alla ägg.
Delar av handeln går dock på tvärs med dessa konsumenters önskemål med märkliga beslut om att i butikerna inte ta in ett av världens absolut bästa, och billigaste, ägg från svenska inredda burar.
Läs mer om ägg: Så tycker konsumenterna och så agerar butikskedjorna
Matlandet som satte i halsen
---mediasummering---
Debatten har varit mycket omfattande sedan Fjäderfä i oktober 2012 avslöjade att "Matlandet Sverige" delat ut priset Årets Uppstickare till ett företag som baserar sin produktion på importerat kött.
En storm av kritik har riktats mot juryledamöterna, regeringens landsbygdsdepartement och de svenska lantbrukarnas företrädare LRF.
Många lantbrukare och livsmedelsföretagare frågar sig varför de ska slita med den krävande (och dyra, konkurrensbegränsande) svenska djurskyddslagen om den inte ens är intressant inom Matlandet Sverige.
Här finns mer läsning:
Mediasummering
(länkar till artiklar och debattinlägg)
Kycklingseminarium – dokumentation
Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare anordnade ett slaktkycklingseminarium den 9-10 februari 2012. Här redovisas konferensen i form av artiklar från tidningen Fjäderfä och föredragshållarnas egna dokumentationer.
Läs mer!
Rapport om den offentliga maten
När rapporten Den offentliga maten gavs ut i oktober 2011 förväntade sig många att klarhet skulle bringas i frågan om vilka krav som offentliga upphandlare av livsmedel skulle kunna ställa.
Några större förändringar (framsteg) har dock ännu inte skett när vi nu har passerat sex månader sedan rapporten publicerades. Det visar exemplet Rättvik som du kan läsa mer om genom att klicka HÄR!
Läsvärd rapport
Rapporten Den offentliga maten som publicerades i oktober 2011, ger en intressant bild om spelet kring den offentliga maten. Innehållet i rapporten bygger på omfattande intervjuer med politiker, jurister, producenter, grossister, kommunala upphandlare med flera.
Klicka nedan för att ta del av rapportens information!
Läs mer »
