Svensk djurskyddslag uppskattad men inget krav

Ica står bakom den svenska djurskyddslagen och uttrycker i denna intervju uppskattning av Svensk Fågels djuromsorgsprogram.
Något rakt svar på frågan om vad sittpinnar och lägre beläggning är värt, går dock inte att få. Icas Lena Sparring menar att en av förutsättningarna för merbetalning är god kommunikation, så att konsumenten vet vad denne betalar för.

Hur ser ni på matfågel (kyckling och kalkon) som livsmedel? Vilka faktorer gör att det är intressant för er på Ica att jobba med fågelkött?
– Konsumtionen av kyckling och fågelkött som helhet har ökat stadigt under senare år och fågel uppfattas som hälsosamt och som ett bra val ur miljösynpunkt. Intresset för kyckling och kalkon har också stimulerats av att branschen har varit innovativ och successivt tagit fram allt fler styckningsdelar, kryddalternativ etcetera.

Vad kan kycklingleverantörerna (producenter och slakterier) göra mer för att öka ert och konsumenternas intresse för kyckling?
– Kyckling är ett bra exempel på en bransch där man har tagit tag i sin kvalitetssäkring och även med sin kommunikation. Jag tycker att Svensk Fågel uppdaterar oss på ett bra sätt och som vi ser det, har man också kvalitetssäkrat sin produktion på ett bra sätt. Men jag vill också passa på att säga att vi också jobbar med Svenskt Sigill för kontroll av andra djurslag och ett av syftena med det är att vi ska ha en gemensam måttstock för att kunna jämföra olika leverantörers produktioner både i Sverige och utomlands. Vi tror att det är en framtidsfråga att vi hittar en gemensam måttstock, en basstandard, för att kunna hantera kvalitetsfrågor och kunna göra jämförelser mellan olika leverantörers produktion och att det också skulle gynna svenska producenter eftersom det då blir tydligare att de ligger före.

Hur beskriver ni konsumenternas inställning till kyckling? Ser ni flera konsumentgrupper som har olika önskemål när det gäller kvalitetsfaktorer? Hur viktigt är priset i relation till andra faktorer?
– I den debatt om kvalitet på mat som vi alla har upplevt under senare tid, har kyckling uppfattats positivt, som ett livsmedel som är både hälsosamt och klimatsmart och branschen har också utvecklat sitt sortiment vilket ytterligare bidrar till att fågel uppfattas som ett framtidskött. Samtidigt är det viktigt, som alltid, att påpeka vikten av att branschen behåller sin trovärdighet genom ett konsekvent kvalitets- och kontrollarbete.

Hur mycket av er kycklingförsäljning var färsk (kyld) respektive fryst, procentandelar på helår 2012?
– Knappt hälften av försäljningen är färsk, inklusive den som säljs som butiksgrillad.

Hur mycket av den färska kycklingen var importerad 2012?
– Av den färska kycklingen kommer 1,7 procent från Danmark och resten från Sverige.

Ser ni någon förändring för 2013 när det gäller andelarna färsk respektive fryst kyckling?
– Den färska kycklingen har ökat i högre takt än den frysta under det senaste året och utvecklingen ser ut att bli densamma under 2013. Den färska tar med andra ord en allt större andel.

Hur mycket av den frysta kycklingen var importerad 2012?
– Lite drygt en fjärdedel var import under 2012.

Ser ni någon förändring för 2013 när det gäller fryst kyckling?
– Vi bedömer att den kommer att ligga på ungefär samma nivå även i år.
En av skillnaderna mellan svensk kyckling- och kalkonuppfödning och utländsk är beläggningen och som bekant håller man djuren betydligt tätare i utländska stallar än vad man gör i Sverige. Ica har tidigare i Fjäderfä sagt att detta är en viktig faktor. Den uppföljande frågan blir då:
Ställer ni krav på era utländska leverantörer om att de ska uppfylla den svenska djurskyddslagen när det gäller beläggningen?
– Vi har bara accepterat Danmark som leverantör av kyckling, förutom Sverige, och här spelar inte bara beläggningen in utan även frågor kring salmonella med mera. Vi kräver alltså inte exakt svensk djurskyddslag, så svaret på frågan blir nej. Men Danmark har kommit längst på vägen mot den svenska standarden och därför ha vi valt dansk kyckling som komplement.

Vet ni hur kraven är ställda i uppfödningen av er importerade danska matfågel när det gäller faktorer som sittpinnar och dagsljusinsläpp, minimikrav på buller samt ammoniakhalter i den luft som kyckling och personal andas?
– Vi har varit i Danmark på besök, och stall-utformningen är ganska lik den i Sverige. Frånsett beläggningen är förhållandena likartade, så långt vi har kunnat kontrollera detta.

Näbbtrimning, näbbamputation, är av djurskyddsskäl förbjudet i Sverige. Kan ni garantera att fjäderfäna inte har näbbtrimmats i kycklinguppfödningen, inklusive i avels- och föräldragrupper (kycklingmammorna) avseende er danska kyckling?
– Näbbtrimning ska inte förekomma i dansk kycklingproduktion. Men det vi följer upp är det sista ledet, själva kycklinguppfödningen och slakten. Vi ställer frågan om hela ledet men vi har inte lika god kontroll av alla bakomvarande led.

Frågan blir då: Tar Ica hänsyn till djurskyddsfaktorn näbbtrimning i era inköp av matfågel?
– Ja det gör vi.

Vad vet ni om slakten av den importerade matfågel som ni säljer i era butiker? Hur går slakten till jämfört med i Sverige, när det till exempel gäller garantier för bedövningen före avlivningen?
– Vi har besökt slakterier i Danmark och fått svar på våra frågor.

Kan Ica garantera att slakten sker enligt de krav på djurskydd som ställs i svensk lagstiftning?
– Våra svenska leverantörer följer självklart alla krav som svensk lagstiftning kräver gällande djurskydd. Dom har hela tiden Livsmedelsverkets veterinärer på plats som övervakar verksamheten. Vår danska leverantör lyder under EU-lagstiftning, som i slaktprocessen inte skiljer sig från svenska krav.

Hur ser ni på att den svenska djurskyddslagen inte fullt ut uppfylls i er importerade danska kyckling som ni säljer i era butiker?
– Detta är något som vi diskuterar mycket. Men det är en balansgång att klara av att kunna erbjuda fullt sortiment på butikshyllan och samtidigt värna om det bästa djurskyddet. Hur väl utländska leverantörer lever upp till svensk djurskyddslag är något som vi studerar noga i diskussioner med tänkbara leverantörer.

Står Ica bakom den svenska djurskyddslagen?
– Absolut. Vår målsättning är att leva upp till svensk djurskyddslag. Det är en av de saker som vi kan vara stolta över i Sverige och merparten av det vi säljer i Ica är svenskt. Här är det också viktigt att svensk uppfödning lever upp till gällande lagar och regler och den svenska fågelbranschen är en föregångare som jobbar för god lagefterlevnad genom sitt system för uppföljning, kontroller etcetera. Vi ser också positivt på att EU höjer sina krav och det gör också att andra länders produktion närmar sig svensk nivå, även om det är en bra bit kvar. Men förhållandena närmar sig en utjämning, vilket bör observeras.

Så du menar att den svenska branschen får se upp, så att den inte blir ifatt och kanske förbisprungen?
– Att konkurrensförhållanden mellan länder inom EU blir likartade är en naturlig utveckling, och ja som svar på frågan, det kan vara väsentligt för det svenska lantbruket att diskutera hur man ska förhålla sig till denna utveckling.

Ica har tidigare tydligt deklarerat att ni anser att svenskt djurskydd är bra och du förstärker bilden i denna intervju. Kan det då inte finnas skäl att lyfta fram det svenska djurskyddet särskilt i er marknadsföring eller välja att sälja enbart matfågel som uppfyller svensk lag?
– Vi jobbar med detta genom att tydligt märka produkterna, med svenskmärkning som ”Svenskt Kött” och ”Svensk Fågel”. Med detta märke, där det finns en tredjepartscertifiering, är trovärdigheten hög. Men det är alltid viktigt att också fortsätta att beskriva vad märkningen står för och det tycker jag att Svensk Fågel har varit dukiga på.

Hur mycket är ett bättre djurskydd värt? Betalar ni bättre för kyckling och kalkon som är uppfödd med ett bättre djurskydd?
– När vi betalar mer blir priset högre också för konsumenten, det är det som är utmaningen, och då är det viktigt att konsumenten vet vad denne betalar för. Därför är bra kommunikationen avgörande. Om man betalar mer ska man veta vad det står för och vad man mer får med sig i köpet.

Var står Ica? Vad gör ni för att ett gott djurskyddsarbete ska kunna få ersättning när varans säljs?
– Vi har ett uttalat mål att ha en hög andel svenskt kött. Det är en strategi för oss att ha ett starkt svenskt sortiment och det är viktigt att både vi och branschen jobbar med kommunikationen kring detta. Ett konkret exempel på sådant arbete kan vara att föra ut vad Svensk Fågel-märket står för.

Hur mycket mer i kronor och ören är lägre beläggning och tillgång till sittpinnar värt?
– Det kan jag inte rakt av svara på. Det jag kan säga är, att när konsumenten känner att han eller hon vet vad man får för pengarna, och orsaken till att det kostar mer, så är fler konsumenter beredda att betala mer. Men om konsumenten å andra sidan tvekar kring mervärdet är, eller inte litar på informationen, så vill man inte betala mer.

Hur vanlig är salmonella i besättningarna i de danska besättningarna som er importkyckling kommer ifrån?
– Nivån är väldigt låg, även om det inte är helt på nollnivå som i Sverige.

Hur säkra är ni på den information ni har om salmonella i uppfödningen av er importerade kyckling och hur säkerställer ni att statistiken stämmer med verkligheten?
– Vi känner oss ganska säkra. Som vi ser det har danskarna hög säkerhet i sina kontroller.

Enligt en färsk studie av Statens Veterinärmedicinska Anstalt, är förekomsten av tarmbakterien Campylobacter oväntat hög i dansk kyckling och EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet har uttryckt oro för spridning av sjukdomar som Campylobacter, bland annat via smittad kyckling. Hur ser Ica på detta i samband med er import av dansk kyckling?
– Vi ställer frågor till vår leverantör.

På vilken nivå ligger förekomsten av campylobacter hos er leverantör?
– Hos vår danska leverantör ligger årsgenomsnittet på 10 procent. Den information som jag fått från våra svenska leverantörer är att alla uppfödare ligger under rikssnittet på 9,5 procent.

Känner ni till att bakteriella magtarminfektioner genom campylobacter ökar i Sverige?
– Ja att trenden är sådan, men jag har inte några exakta siffror. Att campylobacter är en orsak till magproblem är känt.

Väger Ica in risken för förekomst av campylobacter när ni förhandlar med en leverantör?
– Detta finns med som en bland andra parametrar men frågan om förekomst av campylobacter är inte lika strikt som salmonella. Men det är en viktig faktor.

Är då en produkt som är fri från campylobacter värd mer än en vara som har bakterien?
– Det är givetvis viktigt med kyckling som är så fri som möjligt från farliga bakterier och det är viktigt att jobba förebyggande och det försöker vi bedöma när vi tar in leverantörer. Att halten av bakterier, till exempel campylobacter, är låg är mer av karaktären att man kan vara med som leverantör än att man får mer betalt för produkten. Men även detta måste kopplas till vad konsumenten vet och inte vet för att frågan om vad som kan betalas med ett högre pris ska kunna besvaras.

Vaccinationsprogrammen är i många länder mycket tuffa för fåglarna. Ett exempel är vaccination mot salmonella, något som inte sker inom svensk fjäderfähållning. Hur ser ni på det omfattande bruket av vacciner?
– Vi beaktar inte detta som en enskild punkt utan tar detta sammantaget med övriga kvalitetsfrågor.

Hur värderar Ica den antibiotikafria uppfödning som Sverige har? Tar ni hänsyn i era inköp till om man i djurhållningen åtgärdar problem i djurstallar genom mediciner och vacciner, eller om man jobbar förebyggande med djurhälsovården och alltså håller djuren friska utan användning av veterinära produkter?
– Denna faktor är mycket viktig. Antibiotika och medicinering ska användas restriktivt. När vi gör kontroller på plats i produktionen studerar vi hur journalerna ser ut och hur ofta behandlingar sker. Vi anser självfallet att antibiotika ska användas så lite som möjligt och inte alls i förebyggande syfte.

Sven Secher
Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 5-2013.

TILLBAKA för att läsa mer eller tycka till!