Unikt svenskt salmonellaskydd
Stenhårda kontroller genom hela kedjan ger Sverige friheten
Sambandet mellan djurhälsa och folkhälsa uppenbarades brutalt vid Alvestautbrottet 1953. Som framgår av föregående sidor så orsakade salmonellasmittat kött från ett lokalt slakteri 90 dödsoffer och att 9 000 personer insjuknade i salmonella.
Katastrofen blev startskottet för ett ständigt pågående arbete för landets bönder och berörda myndigheter med att göra Sverige salmonellafritt. Tyvärr är konsumenternas tack för detta unika salmonellaskydd att importen ökar.
I Sverige rapporteras 3 000-4 000 salmonellafall på människa per år. Omkring 80 procent av dessa har smittats utomlands. Bland dem som smittats i landet har många smittats av importerade livsmedel. Endast en ytterst liten del av fallen, omän något?, kan härledas till svenska livsmedelsproducerande djur.
Förklaringen till detta är det svenska salmonellakontrollprogram som innebär att salmonella bekämpas i alla led, från foder till färdigt livsmedel. Kontrollen är olika uppbyggd för olika djurslag. Till exempel finns en obligatorisk övervakning av alla fjäderfäbesättningar med regelbundna provtagningar på gårdarna och dessutom ett ännu mer ambitiöst och frivilligt salmonellakontrollprogram som de flesta producenter är med i (se nedan).
Kontroll av foder
Sedan slutet av 1950-talet finns en frivillig överenskommelse mellan Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och foderindustrin, som innebär att djurfoder regelmässigt undersöks för salmonella. Bakgrunden var att man genom undersökningar kunnat visa att salmonella kan spridas från foder till livsmedelsproducerande djur.
Kunskapen om att foderråvaror kan innehålla salmonella gjorde att kontrollåtgärder tidigt infördes avseende importen av sådana. Sedan 1993 är kontrollprogrammet HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points) obligatoriskt för foderföretag och infört i Jordbruksverkets föreskrifter.
Fodertillverkaren är ansvarig för att fodret är salmonellafritt. Enligt lag måste varje tillverkare ta ut ett visst antal salmonellaprover längs foderlinjen per vecka beroende på vilket foder de tillverkar. Dessutom tar foderföretagarna ut egna prover i sin egenkontroll. All foderkontroll övervakas av Jordbruksverket.
Kontroll av djur
Jordbruksverket ansvarar även för det obligatoriska kontroll- och övervakningsprogrammet för salmonella hos animalieproducerande djur. Övervakningen är olika uppbyggd för olika djurslag. Till exempel finns en obligatorisk övervakning av alla fjäderfäbesättningar, där regelbundna provtagningar sker på gården med till exempel träckprover i värphönsstallarna (vilket är bekant för denna tidnings läsare). För köttdjur görs bland annat stickprovskontroller i samband med slakt, samt provtagning av unga djur i samband med obduktion. För svensk matfågel är kontrollen före slakt obligatorisk.
När salmonella upptäcks i en besättning i Sverige spärras anläggningen och smittan bekämpas. Det praktiska genomförandet kan se olika ut beroende på djurslag, uppfödningsform samt typ av salmonella.
Bekämpningen genomförs tillsammans med särskilda hygien- och skötselrutiner. Hela stallmiljön saneras. Så långt produktionsformen tillåter inväntar man en naturlig utläkning av infektionen. Ibland är det dock nödvändigt att avliva djur för att smittan ska kunna bekämpas. I fjäderfäbesättningar avlivas alltid alla djur direkt, eftersom det inte är praktiskt möjligt att stoppa smittan på annat sätt.
Utöver den obligatoriska kontrollen av salmonella finns det frivilliga kontrollprogram för fjäderfä, nöt och svin. Branschorganisationerna för de olika djurslagen ansvarar för programmen. På fjäderfäsidan har Svensk Fågel och Svenska Ägg tilldelats ansvaret för det frivilliga salmonellakontrollprogrammet i respektive bransch.
Kontroll av slakterier
Livsmedelsverket ansvarar för den obligatoriska salmonellaövervakningen på slakterier och de flesta styckningsanläggningar. För att dokumentera förekomsten av salmonella i livsmedel av animaliskt ursprung tas årligen prover från cirka 9 000 slakt- kroppar av nötkreatur och grisar, och cirka 4 000 prover från fjäderfän. Dessutom tas cirka 3 000 prover per år vid styckningsanläggningar.
De tagna proverna analyseras vid externa laboratorier. Därefter gör Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) eventuellt en djupare analys. Om salmonella hittas kommer Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets veterinärer att vidare undersöka och agera på det slakteri respektive den gård som berörs.
Kontroll i butikerna
Ansvaret för kontroll och övervakning av salmonella i livsmedel i detaljistledet har kommunerna. Detta sköts vanligtvis genom att kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor tar rutinmässiga prover ute i butikerna. Dessutom sker provtagning inom ramen för företagens egenkontroll.
Kontroll av humanfall
Övervakningen av antalet humanfall av salmonellasmitta bygger på klinisk provtagning och inrapportering av smittade individer till Folkhälsomyndigheten (tidigare Smittskyddsinstitutet). Utredningar av salmonellautbrott sköts sedan av denna myndighet tillsammans med landstingens smittskyddsenheter och kommunerna. När utbrotten har kopplingar till foder, djur eller livsmedel görs utredningarna i samarbete med Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket.
Kontroll av importen
Sverige är i det närmaste fritt från salmonella. Detta är anledningen till att Sverige, tillsammans med Finland och delvis Danmark, har fått den så kallade salmonellagarantin accepterad av EU. Syftet med salmonellagarantin är att i möjligaste mån hindra att salmonella kommer in i landet via import. Kött och ägg från andra länder ska provtas för salmonella och veterinära intyg som bekräftar frihet från salmonella ska redovisas, innan leverans till Sverige kan ske. Dessutom ska mottagande företag i Sverige ha rutiner för att granska partiernas dokument för salmonellagarantin.
Tacken – importen ökar
Tyvärr tycks de svenska konsumenterna hysa en allt mindre uppskattning av dessa omfattande och ambitiösa åtgärder för att hålla Sverige salmonellafritt. Köttimporten, från länder med ett sämre djurhälsoläge och en större spridning av bakterier och smittsamma djursjukdomar, ökar hela tiden på bekostnad av den svenska animalieproduktionen. Är vi på väg att slå ut stora delar av vårt eget lantbruk?
Vägen till helvetet är som bekant kantad av goda föresatser. Men kanske går det att vända utvecklingen. Om någon bryr sig? Vi återkommer till frågeställningar som denna i nästa tidning.
Källor: Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet.
Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 2-2014.
Läs fler artiklar #DetÄRskillnad