Bakterier i importmaten– risk för salmonellasmitta men utlandsresan farligastAntalet rapporterade fall av salmonella på människor i Sverige där smittkällan kan hänföras till svenska livsmedelsproducerande djur är försvinnande litet.Däremot är risken betydligt större för salmonellasmitta vid konsumtion av importmat. Den största risken att bli sjuk i salmonella föreligger dock vid semesterresan utomlands. Detta framgår av nedanstående studie. Denna fördelning av sjukdomsriskerna bekräftas också av våra intervjuer med läkare, vilka publiceras i tidningen Fjäderfä 2-2014 och via denna länk: #DetÄRskillnad . Fjäderfä har tagit del av en svensk-danskstudie vars syfte var att försöka bestämma hur många av salmonellafallen på människor i Sverige som kunde härledas till livsmedelsproducerande djur som smittkälla. Det visade sig att risken för att bli smittad av salmonellabakterier med livsmedelsproducerande djur som smittkälla var cirka en halv procent av samtliga salmonellafall på människor i Sverige. Detta skulle innebära cirka 18 fall av totalt 3 605 år 2004. Av dessa 18 härrörde sex fall från värphöns och tre från kyckling. Den aktuella studien har titeln ”Source attribution of human Salmonella cases in Sweden” (Wahlström, Andersson, Plym-Forshell och Pires) och den presenterades 2010. Rapporten är baserad på de svenska salmonellafall som rapporterades under tvåårsperioden juli 2004-juni 2006. Enligt de resultat som redovisas i studien så fördelar sig smittkällorna till de svenska salmonellafallen enligt figur 1 ett nedan. (I papperstidningen Fjäderfä nummer 2-2014 presenteras även resultaten i en tabell). Vi frågar en av rapportförfattarna, Helen Wahlström på Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), om vi med hjälp av dessa procentsiffror tillsammans med Smittskyddsinstitutets statistik kan räkna fram det absoluta antalet salmonellafall orsakade av respektive djurslag under ett år. Hennes besked är att det kan vi visst göra, under förutsättning att vi håller oss till de år som studien omfattar, att vi klart redovisar att studien är behäftad med vissa svagheter och att de siffror vi får fram verkligen är av cirka-karaktär. Bakterieimport ett hot Vi skrider därmed till verket. Åren 2004-2006 var livsmedelsproducerande djur smittkälla till mindre än en halv procent (summan av samtliga livsmedelsproducerande djurslag i tabellen ovan) av samtliga salmonellafall på människor i Sverige. Detta skulle innebära cirka 18 fall av de totalt 3605 fall som rapporterades år 2004 (SMI:s statistik). Av dessa 18 härrörde, som nämnts tidigare, sex fall från värphöns och tre från kyckling. Då är vi nere på promillenivå. Importerad mat medför enligt studien en betydligt större risk för konsumenten att bli smittad av salmonellabakterier, då 18 fall (enligt ovan) ska ställas i relation till att 231 salmonellafall hade sitt ursprung i smittad importerad mat. För att inte tala om de 82 procent som blev salmonellasmittade i samband med utlandsresor. Det motsvarar 2 956 personer. Fotnot Definitionen på ett livsmedelsburet utbrott, av till exempel salmonella, är enligt WHO minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel. Läs mer under #DetÄRskillnad Publicerat i Fjäderfä nummer 2-2014. Se Figur 1 nedan.
|
 
|
