Ökad import av mat – ökad risk för salmonella

Smittskyddsläkare Mats Erntell är verksam i landets ”salmonellalän”; länet med flest antal smittade människor. Han gör bedömningen att den ökande importen av livsmedel innebär en ökad risk för spridning av salmonella. Men konstaterar han: ”Det är sällan som vi kan bevisa ett sådant samband”.
Mats Erntell framhåller i denna intervju en annan och än större oro kopplad till importerade livsmedel, nämligen de multiresistenta tarmbakterierna.

Studerar man Smittskyddsinstitutets (SMI) statistik över antalet rapporterade salmonellainfektioner bland män- niskor, så finner man bland annat att Halland är ett av de län som under det senaste decenniet har haft flest sådana i relation till folkmängden.

Vi frågade Mats Erntell, smittskyddsläkare i Region Halland, hur han bedömer riskerna för fler svenska salmonellafall i takt med att livsmedelsimporten ökar?
– Av salmonellafallen i Halland är drygt 80 procent smittade utomlands, under framförallt semesterresor. Ett drygt tjugotal personer anges vara smittade i Sverige varje år. Generellt är det väldigt svårt att dokumentera kopplingen mellan insjuknade i salmonella och importerade livsmedel, utom när det rör sig om större utbrott.

Svårt att bevisa troligt samband
Och även om jag tror att den ökande importen av livsmedel innebär en ökad potentiell risk för spridning av salmonella, så är det sällan som vi kan bevisa ett sådant samband. En orsak till detta är att vi alltid kommer sent in i förloppet. Först tar det ett antal dagar efter insjuknandet innan den sjuke söker vården. Vi kan oftast tidigast 10-14 dagar efter smittotillfället fastställa att det är salmonella. Då ska den insjuknade komma ihåg vilka livsmedel som inhandlades och vad som åts vid specifikt tillfälle. När? Var? Vad? Eller kanske var det på en restaurang?

Import av salmonella och resistens
Mats Erntell ger ett konkret exempel på hur svårt det kan vara att spåra smittkällan. Det inträffade för några år sedan ett stort antal fall av salmonella i samband med bussresor i Sydsverige, och några fall konstaterades i Halland. Efter ett långvarigt utredningsarbete visade det sig att smittkällan var babyspenat, importerad från Italien. De insjuknade hade ätit fiskrätter på en restaurang där spenaten låg mellan fiskbitarna. Det visade sig att spenaten i Italien hade vattnats med förorenat vatten.

Ett betydligt större problem än salmonella är dock enligt Mats Erntell de antibiotikaresistenta bakterier som kan följa med importerade livsmedel.
– Det kan nog förekomma att antibiotika finns kvar i ett livsmedel, men då är mängden oftast så liten att det inte är något stort problem. Betydligt värre är det när det finns antibiotikaresistenta bakterier i livsmedlet. Förekomsten av tarmbakterien ESBL är mycket vanligare i Sydeuropa än här, och den ökar nu snabbt i Sverige. Detta är ett stort problem för folkhälsan, säger smittskyddsläkare Mats Erntell.

Läs mer om salmonellasmitta och antibiotikaresistens här: #DetÄRskillnad

Publicerat i Fjäderfä nummer 2-2014 under #DetÄRskillnad

Utskriftsvänlig sida