Tarmbakterier vanligast utomlands

Tarmbakterier som bildar ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör dessa verkningslösa. ESBL-bildande  E.coli är vanliga på importerat kycklingkött, inte minst från Sydamerika. Studier visar också att en betydande del av svenska utlandsresenärer blir smittade av ESBL-bildande bakterier, dock utan att bli sjuka. Det är istället när en infektion uppstår som bekymren kan bli akuta.

Det finns en gedigen vetenskaplig grund för den oro som smittskyddsläkaren i Halland, Mats Erntell, tillsammans med distriktsläkaren i Alvesta, Urban Stattin, hyser för multiresistenta tarmbakterier av typen ESBL. Under perioden 2009-2011 analyserade Livsmedelsverket och Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) förekomsten av ESBL-bildande E.coli i bland annat kycklingkött.

Undersökningen visade att ESBL-bildande E.coli är vanliga på kycklingkött från EU-länder utanför Skandinavien och från Sydamerika. Högst var förekomsten på kycklingkött från Sydamerika där 95 procent av 43 prover innehöll ESBL-bildande E.coli. Dessa bakterier återfanns även i 61 procent av 44 prover från EU-länder utanför Danmark, samt i 15 procent av 46 prover från Danmark.

Även kycklingköttet i till exempel Sverige och Danmark kan innehålla ESBL-bildande E.coli enligt gjorda undersökningar, dock på lägre nivåer än ovan nämna för övriga världen. Resultaten för det svenska köttet och det importerade är heller inte jämförbara då proverna är tagna under olika tidsintervall. Väsentligt i sammanhanget är att det i Sverige inte används antibiotika av typen cefalosporiner inom kycklinguppfödningen, och andra antibiotika används ytterst sällan och alltid efter veterinär förskrivning.

Användningen av cefalosporiner har sammankopplats med förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos livsmedelsproducerande djur. Förekomsten hos de svenska fåglarna beror alltså inte på att djuren fått antibiotika. De undersökningar som gjorts talar istället för att ESBL-bildande bakterier förts in till Sverige med importerade avelsdjur. Bakterierna har sedan förts vidare inom kycklingproduktionen och därför hittas även på svenskt kycklingkött. Sedan undersökningarna gjordes har kontrollerna på importen av avelsdjur till Sverige intensifierats och minskningar av ”ESBL-im- porten” har kunnat uppnås genom att fler av importflockarna har blivit negativa och alltså ESBL-fria. Detta har Fjäderfä tidigare berättat om, bland annat i nummer 8-2012.

Vikten av god hygien ...
Förekomsten av ESBL-bildande bakterier i framför allt importkycklingen understryker vikten av att följa råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs. Även antibiotikaresistenta bakterier dör nämligen vid upphettning.

Bakteriestammar som bär på ESBL är således vanligare utomlands än i Sverige. Det finns också studier som visar att en betydande andel av svenska utlandsresenärer blir smittade av ESBL-bildande tarmbakterier, dock utan att de blir sjuka. När resenären  kommer hem från till exempel en turistresa uppvisar denne således inga sjukdomstecken. Istället är det normalt sett först när man drabbas av en infektion som ESBL-bakterierna kan orsaka problem eftersom infektionen då riskerar att bli mer svårbehandlad. Vanliga infektioner, när sådana allvarliga bekymmer kan uppstå, är urinvägsinfektioner men denna hotbild finns även vid infektioner som kan uppstå i samband med kirurgiska ingrepp.

Källor: Smittskyddsinstitutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket.

Läs mer om bakterier, salmonella och antibiotika: Det ÄR skillnad

Publicerat i Fjäderfä nummer 2-2014.