2014-02-10

Säkra livsmedel?

Här behövs mod



Vi fokuserar i Fjäderfä nummer 2-2014 på smittskydd och livsmedelssäkerhet i våra jämförelser mellan svensk mat och utländsk mat.
Vi skulle kunna ha fyllt lika många sidor med en beskrivning av skillnader i djurskydd och i lagstiftning kring djurvälfärden men av utrymmesskäl uteblir detta.
För att ändå hålla ihop den komplexa helheten, har vi bett Gunnela Ståhle att ge sin syn på den svenska maten, sett ur djurens och miljöns synvinkel
.


ICA drog nyligen in flera ton salmonellasmittad köttfärs. Råvaran kom från Irland och Danmark. Detta blev en huvudnyhet i SVT. Och det var inte första gången. Det är klart att det kostar ICA att dra in stora kvantiteter och kanske tvingas öka sin provtagning.  Dessutom har man mage att hävda från ICA och Menigo att även svenska råvaror har problem med salmonella. Men frågan är om detta påverkar marknaden så att man ropar på svensk köttråvara, tveksamt – tyvärr. 

När vi i slutet av 90-talet och början av 2000-talet sålde in svenska modellen till resten av EU och svenska marknaden var vår salmonella- och BSE-frihet tillsammans med anti- biotikarestriktivitet och djuromsorg starka argument. EU präglades ju av en mängd skandaler under den tiden. Men tiderna har förändrats. Genom att EU satsat på att bekämpa salmonella, och Sverige och Finland fått sina salmonellagarantier, har salmonellafrågan inte samma fokus. Däremot har andra zoonoser, som campylobacter och listeria fått uppmärksamhet liksom antibiotikaresistens, som hör till den viktigaste. 

När tidningen Råd & Rön i höstas lät SVA genomföra ett test på kyckling i svenska butiker letade man efter campylobacter och ESBL. Förekomsten var förvånans- värt hög.  Svenska kycklinguppfödare, som lyckats minska förekomsten av campylobacter i kyckling från 60 procent till 9 procent och som jobbat hårt med att bli av med resistenta bakterier ESBL, blev uthängda av Sveriges Konsumenter ”Falskt skryt om kyckling”.  Fakta från berörda myndigheter säger något helt annat.  Sverige har ju den minsta antibiotikaförbrukningen i EU och antalet svenska behandlade fjäderfäflockar är minimalt. Den svenska djurhållningen har fokuserats på friska djur genom en god djuromsorg, det vill säga en bra miljö och skötsel. Det är därför man ska vara försiktig med att ändra förutsättningar, som kan riskera ökad sjuklighet hos våra svenska djur.

Det finns EU-studier som visar att svenska konsumenter utmärker sig för att oroa sig för djurens välfärd. I Nederländerna och Tyskland är man mer orolig över antibiotika och hormoner. Svenska konsumenter har sedan länge en övertro på att myndigheterna, industri och handel säkerställer att man bara säljer säkra livsmedel och för den delen kanske också producerade med god djuromsorg. 

Vår stora utmaning är sannolikt många konsumenters okunskap om hur produktionen går till här och i andra länder. Detta tillsammans med handelns prisfokusering och anonyma produkter har bidragit till att importerade livsmedel tar över och produktionen av svenskt kött viker. Ägg och kyckling har inte drabbats så allvarligt.

Detta är alarmerande och innebär att Sverige inte uppfyller det av riksdagen beslutade generationsmålet. Generationsmålet innebär att förutom miljökvalitetsmålen, så ska de åtgärder som vidtas inte innebära att vi flyttar ut miljöproblemen utanför landets gränser. Det är precis vad vi gör genom att minska vår egen produktion och ersätta den med importerade livsmedel, som producerar med ett sämre djurskydd, ökad miljöbelastning och sänkt livsmedelsäkerhet. Här krävs modiga politiker, ansvarsfulla svenska livsmedelsföretag och pådrivande miljö- och konsumentorganisationer.

Gunnela Ståhle
Gunnela Ståhle/gunnela.nu

Läs mer om mat och livsmedel från tidningen Fjäderfä nr 2-2014; Det ÄR skillnad

Publicerat i Fjäderfä nummer 2-2014.
#DetÄRskillnad