Smakar det så kostar det

Andelen ekologiskt producerad mat ökar i landets offentliga serveringar och många kommuner och landsting, liksom staten (regering och riksdagen), har satt upp konkreta mål. Regeringens mål sattes 2006 till 25 procent, något som i dag troligen är uppnått.
Men smakar det så kostar det. Merkostnaderna för den ekologiska satsningen handlar om hundratals miljoner kronor för det offentliga matbordet.

Den totala kostnaden för de offentliga matinköpen kan med Konkurrensverkets rapport ”Mat och marknad – offentlig upphandling” som utgångspunkt i dag beräknas till cirka nio miljarder kronor.
Med det mål som regeringens 2006, på 25 procent ekologisk mat i det offentliga, åtog sig samhället att täcka en förhöjd matkostnad, och alltså anslå mer pengar till den offentliga maten, så vida man inte drar ner och sparar in på maten på annat sätt. Samma beslut, och åtagande, har de flesta kommuner och landsting därefter också ålagt sig.

Kostar mer för både små och stora
Fjäderfä gjorde för två år sedan ett försök till beräkning av merkostnaden med exemplet Kumla kommun (14 500 invånare). Beräkningen gällde bara ägg och räkneexemplet visade att Kumla kommun genom övergång till ekologiska ägg skulle öka sina kostnader med närmare 200 000 kronor, bara för skalägginköpen. Här är då inte färdiga produkter som pannkaka med mera medräknat och självfallet handlar det om betydligt större summor om all mat ska vara ekologiskt producerad.

När en stor kommun som Göteborg stad tar sikte på bara ekologiska ägg handlar det om storleksordningen åtta miljoner kronor, återigen bara för skaläggsinköpen. Låt oss nedan titta närmare på Göteborg stad (550 000 invånare) och dess policy när det gäller ägg och äggprodukter.

Inköpen av ägg inklusive äggmassa omfattade i Göteborg på årsbasis 2014 uppskattningsvis knappa 400 ton fördelat på knappt 40 produkter.
Äggen har under 2014 i huvudsak utgjorts av burägg levererade av ett svenskt packeri. I grossistens information om leveranserna anges i många fall ”inredda burar” och några fall ”frigående” medan det för vissa ägg och äggprodukter inte anges någon produktionsform alls och icke heller ur-sprungsland. (Men detta anges som bekant inom EU på ägget). En mindre andel av Göteborgs ägg 2014 var dock ekologiska (Krav), även de levererade av svenska äggpackerier.

Tjänstemannabeslut om ekoägg
Vi berättade i Fjäderfä nummer 9-2014 att Göteborg har beslutat att allt kött ska vara ekologiskt, vilket var ett politiskt beslut. Även ägg och äggprodukter ska i Göteborg fortsättningsvis vara ekologiskt producerade. I detta fall, till skillnad mot beslutet om enbart ekologiskt kött, är beslutet om ekologiskt på äggsidan taget på tjänstemannanivå. Ann Sagvall, ansvarig för upphandlingen i Göteborg, säger att skälet till tjänstemannabeslutet om endast ekologiska ägg är att det är ett önskemål från ”måltidsverksamheterna” (köken). Drivande mot ekologiska livsmedel är även ett politiskt beslut om 50 procent ”miljömåltider” 2014. Göteborg stad utvecklade detta i ett pressmeddelande den 29 oktober 2014. Av detta framgår att det nya avtalet från 1 november 2014, utgår från ovan nämnda politiska beslut och man skriver att man vill ”öka andelen miljömåltider i staden och minska stadens klimatpåverkan genom konsumtion”.

Bristen på ekologiska produkter kommenterar Ann Sagvall så här:
– Vi hoppas att producenterna kommer att vara intresserade av att ställa om sin produktion till mer ekologiskt, på samma sätt som de gjorde när staden 2005 beslutade sig för att endast köpa ekologisk mjölk.
I pressmeddelandet sägs dock också: ”Ett tilläggsavtal för vissa köttprodukter är under upphandling för att tillfälligt skapa möjligheter att köpa konventionellt framställda produkter, eftersom dessa ännu inte finns att tillgå som ekologiska. Tilläggsavtalet vänder sig till äldreomsorgen och gäller fram till dess ekologiska produkter finns på marknaden”.

Stor andel importägg i pannkaka
När det gäller ägg så gäller det ekologiska kravet för skalägg, hela ägg, samt heläggsmassa. I pannkakor i Göteborg ingår både ekologiska ägg och konventionella ägg medan det i majonäs enbart finns konventionella, oklart om detta är burägg eller ägg från frigående höns. Volymen pannkaka (inklusive våfflor) ligger på årsbasis på cirka 200 000 ton och här ingår pannkakor med svenska ägg men importandelen tycks vara hög. I pannkakssortimentet finns även ”Pannkaka vegan”, således utan ägg.
Göteborg säger i övrigt när det gäller kraven på ägg, att äggen ska vara tvättade eller UV-behandlade och vara packade och i storleksklassen 53-63 gram samt att äggmassa ska vara pastöriserad.

Faktaunderlaget ovan är hämtat från statistik från Göteborgs stads offentliga upphandling (Göteborgs Stads Upphandlings AB) första halvåret 2014, vilket ovan i vissa fall har räknats om till ungefärliga värden på årsbasis. Angivna siffror ska därför betraktas som mycket ungefärliga.

Göteborg inte ensamma om ekosatsningen
Motiveringar och formuleringar för ekologiskt i Göteborg känns igen från andra större svenska kommuner som bland annat Uppsala, Lund och Malmö, vilka också satsar på ekologisk mat.

I Uppsala har diskuterats i termer som att man ”nöjer sig med” att nå 25 procent ekologiskt först 2023. Debatten om att inte köpa in Thailändsk kyckling, ”amazonasbiff” och dansk konventionell gris har istället varit intensiv.

Regeringens mål (2006) var alltså 25 procent ekologiskt, vilket skulle uppnås 2010. När detta då inte uppnåddes överallt i landet och sammantaget (13 procent), så lät man målet stå kvar. 2013 bedömdes man ha nått 23 procent och i dag använder troligen svensk offentlig mathållning mer ekologisk mat än så. Flera kommuner har också gått betydligt längre än regeringens mål. Skånska Vellinge och Lund, liksom Borlänge i Dalarna, uppges ha passerat 50 procent när det gäller andelen ekologisk mat. Enstaka landsting närmar sig också denna nivå. Minst 85 procent av landets kommuner uppges ha tagit konkreta beslut rörande användningen av ekologisk mat.

Merkostnaden för ekologiskt viktig
Hur stor den totala merkostnaden för det offentliga Sverige blir med ökande användning av ekologiskt producerad mat kan man spekulera i. Anledningen till att tidningen Fjäderfä tar upp just denna aspekt, om merkostnaden, är att den sällan diskuteras i den offentliga debatten. Artiklarna ska inte ses som något ställningstagande för eller emot ekologiskt.

Däremot står Fjäderfä fast vid att stat, kommuner, landsting och myndigheter i Sverige, enbart ska servera mat som till fullo har producerats på ett sätt som är tillåtet i Sverige.

Sven Secher
/Fjäderfä nummer 1-2015.

Läs mer om Offentlig Upphandling, KLICKA HÄR!

Källor: LRF:s ”Lantbrukskonjunkturen” (juni 2014), UNT, Fjäderfäs egna kontakter med mera.

Utskriftsvänlig sida