Fortfarande vanligt med importerad kyckling på svenska skolor

8 av 10 svenskar vill ha mat från svenska bönder i skolan men en ny pilotstudie visar en annan verklighet. Trots att allt fler kommuner upphandlar svenskt är det fortfarande vanligt med kyckling från länder som Thailand och Brasilien. Endast 35 procent av de tillfrågade kommunerna serverar 100 procent svensk kyckling och kalkon.

I augusti öppnades åter dörrarna till skolmatsalarna för tusentals elever runtom i landet. Hur mycket mat är det då som serveras i skolorna? Jo, en vanlig  veckodag serveras det 1,3 miljoner portioner skolmat i svenska förskolor, grundskolor och gymnasier. Det framgår av ett pressmeddelande i augusti från Svensk Fågel.

I pressmeddelandet presenterades en rapport om ursprunget på den kycklings som de svenska skolorna serverar. Frågan var alltså:  Var kommer den kyckling som står på matsedeln ifrån?

Stora skillnader
Resultaten visar stora skillnader när det gäller vilken mat som våra barn och ungdomar serveras, skriver Svensk Fågel och fortsätter:
”Kommuner som Vingåker och Kungsbacka ligger i framkant med 100 procent svenskt medan det är lägre andel svenskt ursprung på andra håll. I Upplands Väsby är exempelvis mer än hälften av kycklingen importerad”.
– Vi kan konstatera att det fortfarande inte är en självklarhet att servera svensk kyckling till våra barn och ungdomar, även om vi märker att allt fler kommuner vill upphandla mer svenskt. I många skolor serveras fortfarande kyckling och kalkon från länder där kraven på djurskydd, antibiotikaanvändning och arbetsförhållanden är betydligt lägre än de vi har här hemma i Sverige, säger Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.

Import från olika länder
Vanliga importländer som tillfrågade kommuner nämnde i undersökningen var att kycklingen kom från var Danmark, Lettland, Tyskland, Brasilien och Thailand.
– Det borde vara lika lätt för svenska barn och ungdomar att göra medvetna val i lunchkön som det är att göra det i mataffären där man kan läsa på förpackningen. Mitt bästa råd till svenska barn, ungdomar och deras föräldrar är att våga fråga om ursprung och kvalitet samt att ställa krav på sin hemkommun eller lokala snabbmatsrestaurang. I skolmatsalen kan ursprunget till dagens lunch skrivas ut på menyn. Det är ett sätt att göra såväl elever som personal medvetna om varifrån maten kommer, säger Jenny Andersson.

Källa: Pressmeddelande
Stockholm 21 augusti 2017
Svensk Fågel

Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 7-2017. I tidningen finns också mer information om undersökningen.