Det tycks gå framåt när det gäller användningen av vissa svenska råvaror, bland annat ägg. ”Svenskt” och svenska produktionsmetoder värderas högre, åtminstone på vissa håll. Låt oss ta pannkakorna som ett exempel.
När undertecknad redaktör för cirka tio år sedan ”bråkade” som värst med inköpare och tillverkare i offentlig sektor och med företrädare för lantbrukets egna företag för användning av råvaror och mat som producerats utomlands på ett sätt som inte var tillåtet i Sverige, användes exempelvis importerade ägg och importerad äggmassa motsvarande produktionen från mer en miljon värphönor (enligt uppgifter från SJV, SCB m fl). Inte minst gick dessa importvolymer till tillverkning av pannkaka i Sverige. Detta var för tio till femton år sedan, då också importerade utlandstillverkade (exempelvis i Storbritannien) färdiggräddade pannkakor utgjorde en betydande andel av utbudet i offentliga serveringar som skolor, äldreboenden etcetera, samt i dagligvaruhandelns butiker.
Att uppdatera siffrorna och hitta säker statistik till strax före år 2020 har visat sig svårt. Låt oss nöja oss med att konstatera att svenska ägg tycks vara eftertraktade även när de ingår i äggprodukter. Till exempel i pannkakor, om vi håller oss till denna klassiska maträtt som exempel. Gotlandsäggs satsning på svenska pannkakor är ett av bevisen på detta.
Även andra artiklar i denna tidning där andra äggprodukter presenteras visar att svenska ägg används.
Förädlingen av ägg i livsmedelsprodukter är väsentlig av flera skäl. Ett är att B-ägg tas tillvara på ett meningsfullt sätt, och på ett förhoppningsfullt lönsamt sätt. Ett annat kan vara att överskottsägg av bästa kvalitet (A-ägg) tidvis kan hitta sin avsättning i äggprodukterna.
Sverige har i dag cirka 8,5 miljoner värphönor i produktion vilket, enligt de branschföreträdare som Fjäderfä har talat med, ger en större produktion av ägg än vad marknaden efterfrågar. Sverige har således för närvarande ett överskott av ägg. Att produktionen är stor framgår här visade grafer (källa: Svenska Ägg). Inom finns 400 miljoner värphöns. De svenska hönorna utgör därmed två (2) procent av EU:s hela hönsbestånd.
Sven Secher
Fotnot: Artikel med ovanstående ”importuppgifter” hade rubriken ”Importen motsvarar mer än en miljon hönor” och den publicerades år 2007. Den finns att läsa i Fjäderfäs digitala artikelarkiv.
I papperstidningen Fjäderfä nr 7-2019 presenteras även tre grafer till ovanstående artikeltext.