När skötseln är bra kommer också ägg av god kvalitet

Det blir inga ägg om inte hönan mår bra. Detta är ett faktum! Om du vill ha många ägg av bästa kvalitet måste du försäkra dig om att samtliga höns i stallet är i toppkondition och att de får alla sina behov tillfredsställda. Ligger ditt och dina medarbetares fokus på hönsen?

Under de senaste fem till tio åren har många av de svenska gårdarnas – ägare, ledning och personal – intresse och förståelse för hönsskötsel utvecklats till att bli allt mer detaljerad och utvecklad. För att lyckas och kunna skapa en lönsam produktion i dag, speciellt i de allt vanligare frigående systemen, krävs ett nytänk där få misstag tillåts.

Intresset för rådgivning och utbildning ökar allt mer, detta syns inte minst på det höga deltagaran-talet på kursen ”Hönsens Signaler” som hållits av undertecknad vid tre tillfällen i år. Nära 180 personer har deltagit, såväl gårdsägare som hönsskötare. Ju mer kunskap vi alla har, desto lättare kan vi känna igen hönsens signaler och optimera deras produktion.

Var inte rädd för förändring
Somliga människor har ett naturligt djuröga – en stark förmåga att enkelt kunna observera och förstå höns. Medan andra måste öva länge för att lära sig detta. Men alla kan träna sig i att titta och se, om man bara ges rätt förutsättningar.
Dessutom kan alla lära sig mer, även de som arbetat med höns länge. Var inte rädd för att förändra ditt arbete och dina rutiner. Var kritisk till ditt eget arbete och öppna ditt sinne för nya idéer.

Ställ dig själv frågan: Får jag ut det allra bästa resultatet? Om inte, vad kan jag förändra för att prestera bättre?

Arbeta förebyggande och reagera snabbt!
De som har läst de sju tidigare artiklarna i artikelserien ”Hönsens Signaler” förstår snabbt att det mesta handlar om att arbeta förebyggande. Hjälp hönsen att bli bra rustade att klara av de störningar som trots allt kommer att ske. Vässa din och dina medarbetares förmåga att plocka upp hönsens signaler så att störningarna upptäcks i god tid. Och när något väl sker, reagera snabbt och sätt in åtgärder. Då går det så otroligt mycket lättare att på ett förhållandevis enkelt sätt stoppa problemet.

Det låter så enkelt…
Självklart är det inte alltid så enkelt. Vissa störningar går inte att förebygga hur bra man än arbetar och vissa problem lyckas man helt enkelt inte hejda hur mycket jobb man än lägger ner. Ibland gör man allt rätt, men det blir ändå fel. Trots detta kan man påverka väldigt mycket genom att arbeta på detta vis! I slutändan kommer det att ha en stor betydelse för gårdens lönsamhet.

SMITTSKYDD
Ett avslutande ämne
Smittskydd är ett ämne många rådgivare och andra ”experter” inom branschen ofta pratar om. Det finns en mängd olika lagar och rekommendationer äggproducenter uppmanas, eller tvingas, att följa. Detta är ett ämne som många är dödligt trötta på!
Det är dock ett oerhört viktigt ämne. Så viktigt att det tas upp som ett avslutande kapitel även i denna artikelserie.

Biosäkerhetens betydelse
I Sverige används mycket få vaccineringar och andra förebyggande medikament, jämfört med i många andra länder. Detta ställer stora krav på vår biosäkerhet. Det är riskfyllt både för den enskilda gården, men även för hela branschen, om vi får sjukdomar till våra gårdar.
Smittskydd handlar om att hålla hönsen friska, det vill säga att förhindra spridningen av sjukdomar. Både in till gården, men också mellan hus och avdelningar. Det handlar både om allvarliga anmälningspliktiga sjukdomar som fågelinfluensa, salmonella och newcastlesjuka. Men också mer vanliga sjukdomar som kvalster och spolmask.

Hur sprids smittorna?
Smittor kan spridas på en mängd olika sätt. Bland annat via redskap såsom kvastar, verktyg och dunkar, luft, foder, vilda och tama djur, damm, fordon samt människor. Säkerställ att föremål som tas in i stallet desinficeras i den mån det är möjligt och hindra andra djur från att komma in.
Det ligger på producentens egna ansvar att säkerställa att samtliga besökare följer dennes hygien-regler. Ta inte för givet att även ”kunniga” män- niskor som kontrollanter, rådgivare och veterinärer vet, eller bryr sig, om reglerna. Om de gör fel – informera dem om hur de skall göra.

Håll koll på dina besökare
En mycket viktig rutin är att använda sig av hygiengränser. Den första gränsen bör vara placerad på väg in i packrummet, vanligen vid ytterdörren. Där bör samtliga personer byta skor och tvätta händerna. Den andra gränsen bör vara vid ingången till djuravdelningen. Här ska man återigen tvätta händerna och byta skor, men även byta kläder. Gör det till en vana att alltid ha ett gäng engångsoveraller och kraftiga engångsskor för tillfälliga besökare.
Tillfälliga besökare ska dessutom fylla i en besöksjournal. Det är mer vanligt än ovanligt att man måste påminna sina besökare om detta!

Håll rent och snyggt
Säkerställ att det alltid är förhållandevis rent i och kring ditt stall. Ju fler föremål som förvaras på golven och marken, desto bättre trivs gnagarna. Smuts, foderspill, ruttna ägg och döda höns drar till sig bakterier och annat otrevligt. Speciellt viktigt är det att hålla siloplattan ren från foderspill och annan smuts. Detta är annars en stor tilldragelse för vilda fåglar och gnagare.

Varning för besök
Säkerställ att stallets samtliga ytterdörrar alltid är låsta, gärna även då du arbetar i dem. Du vet aldrig när du kan få oönskat besök som gärna smyger bakvägen in i stallet! Sätt upp stoppskyltar på ytterdörrarna.

Tillämpa karantän
Ibland bör även den egna personalen hindras från att gå in i stallet. Om de har varit i kontakt med andra fjäderfän bör de vänta i minst 48 timmar innan de åter får gå in i det egna hönshuset. Samma karantänsregel bör även gälla tillfälliga besökare.
Efter utlandsvistelse bör istället en karantänstid på två veckor tillämpas. Önskas en extra försäkran kan man utöver detta även ta ett salmonellaprov. Man kan nämligen ha salmonella även utan att uppvisa några symptom.

Kritiska kontrollpunkter
Ta en funderare över vilka kritiska kontrollpunkter som finns på just din gård! Vilka smittvägar finns och hur kan du förbättra dem? Hur hanterar du besökare, borttagning av sjuka och döda fåglar, rengöring av redskap, etcetera. Gör en aktivitetsplan där du listar alla åtgärder och aktiviteter samt deras frekvens och ordning.
Ta en kritisk titt på dina arbetsmetoder ur ett smittskyddsperspektiv. Det är viktigt att du och samtliga dina medarbetare inte bara följer reglerna då och då, utan att ni gör det konsekvent hela tiden.

Sofia Hollstedt
Publicerat i Fjäderfä nr 10-2019
Artikeln ingår i en serie artiklar under 2019.