”Ner på golvet för många roliga timmar i stallet”
– om kycklinguppfödningen
på Stranda Kyckling

Vi börjar som så ofta i kycklingstallets fikarum (se sidan 68). På plats är Olof Boson, ägare till Stranda Kyckling, och hans två anställda för kycklinguppfödningen, Anna Cedergren och Iruna Kazakeviciute.
Olof som företagsledare, mötte du i föregående artikel och här koncentrerar vi oss till arbetet i stallet tillsammans med Anna och Irina.

(Detta reportage är publicerat med ett rikt bildmaterial i Fjäderfä nr 10-2019).

Vad avgör om kycklinguppfödningen går bra? Vilka faktorer är viktiga att tänka på i stallarbetet?
– Jag anser att man måste lägga mycket tid i stallet, i synnerhet behöver man vara där ”hela tiden” i början av uppfödningsperioden. Men för att ligga ”steget före” och kunna förutse avvikelser eller eventuella problem så snabbt som möjligt, så måste man vara i stallet mycket. Man behöver lära känna varje djurgrupp, ingen är den andra lik, och skälen till att variationen kan var så stor är många. En är som bekant att mamma åldern spelar roll. Det lär man sig snabbt när man försöker att vara noggrann och ambitiös.
Det säger Anna Cedergren som jobbar som kycklingskötare hos Olof Boson på Stranda Kyckling sedan ett och ett halvt år. Anna tar med mig in i stallet och där inne i den 34-gradiga sköna värmen och de tre dagar gamla kycklingarna befinner sig redan Annas kollega Iruna Kazakeviciute. Anna visar och berättar hur hon rör sig i stallet och vad hon kontrollerar, som till exempel stalltemperaturen, nipplarna, foderkopparna och djurens spridning i stallet.

Det går fort
– Det går så fort i kycklinguppfödningen så det gäl-ler att vara med från första stund, säger Anna som gör många långa dagar i stallet i början av uppfödningstiden. Hon trycker igen på vikten av att gå mycket i stallet och noga titta och lyssna på djuren. Anna tar kortare pauser så att kycklingarna får vila och var ifred en stund men sedan in igen för nya rundor.
Jag anar att denna noggranna tillsyn kan vara ett av svaren på frågan som togs upp i Stranda Kycklings gårdsråd (se den andra artikeln) om hur man undviker dippar i uppfödningen i möjligaste mån. Genom att vara synnerligen närvarande bland djuren, med tankarna och blicken på dem, så ökar möjligheten för att man ser eventuella avvikelser eller begynnande problem.
Vid insättningen begränsar man på Stranda Kyckling kycklingarnas yta till halva stallet, och vid dag tre så tar man bort avgränsningen (se bilder) så att kycklingarna kan sprida sig väl i hela stallet. Man har i huvudsak fött upp Cobbdjur men även Ross samt också enligt Guldfågelns majskycklingkoncept. Anna och Iruna har för övrigt gått Kronfågels ”Ross-kurs” och Anna säger att hon inte ser jättestora skillnader mellan de båda hybriderna. Möjligen att Ross äter mer och att risken för vattenspill vid kopparna ökar.
– Vi vill ha en riktigt fin ströbädd. Det är jätteviktigt.

Hur vet du om kycklingarna äter som de ska?
– Det kontrolleras på flera sätt. Dels genom att avläsa foderåtgången men inte minst också genom att titta på foderkopparna – och framför allt kycklingarna.
”Här”, säger Anna och lyfter upp en kyckling och visar hur krävan ska se ut (se två bilder till höger). Hon klämmer lätt på kycklingen, talar om lagom hård skumboll och konstaterar att krävan på denna tre dagar gamla kyckling känns lagom fylld.

På Stranda Kyckling sprider man ut fodret, lagt på papp, över hela golvytan och foder finns givetvis även i kopparna (bilden nedan). När kycklingarna väl befinner sig i stallet så ”kickstartar” man också med att låta koppen släppa ut extra givor, generöst med foder på golvet ska det vara, menar Anna.

Anna berättar att hon har gått kurs i obduktion så att hon kan öppna en kyckling och göra en mindre obduktion, vilket sker på en särskild plats i stallbyggnaden. Men hon kontaktar också omgående veterinär (Magnus Algotsson) vid minsta oro.
Anna lägger som framgår mycket tid hos kycklingarna inne i stallet men hon säger också att hon hämtar värdefull information från datorn och uppföljningsprogrammen. Det handlar som Fjäderfäs läsare vet om vatten, foder, stallklimat etcetera och Anna läser av värdena flera gånger per dag.

Ner på golvet
– Man måste verkligen kolla allt, utbrister Anna i kraft av sina kunskaper och sin ungdomliga entusiasm och hon får strax även Fjäderfäs redaktör att krypa ner på stallgolvet.
– Man ska ner till kycklingarnas nivå. Här kom-mer man djuren nära och här känner man själv hur klimatet är, säger Anna. Intressant och rent av mysigt, tänker undertecknad redaktör innan han med viss möda kommer upp till vertikalläge igen.
I stallet finns som brukligt vågar för automatisk vägning men manuell vägning sker också vid åtminstone dag 7 och 14. Anna säger att värdena på de båda metoderna brukar stämma ganska bra.

Aktiv för bästa möjliga stalluft
Den dag som Fjäderfä besöker Anna och Iruna i kycklingstallet så är vädret riktigt ”novembertungt”. Det är ”lågt i tak”, mörkt samt disigt och småregnigt. Luften står stilla och det känns drypande vått utomhus. Hur blir det då i stallet?
– Vi försöker att vara observanta på vädret varje dag och är alltid beredda att justera ventilationen. Det är viktigt med att alltid ha bra luft i stallet. Anna berättar också att man använder fyra faser i fodret som man får av Lantmännen. Det är i dag Anna som ansvarar för foderbeställningarna och så fort något behöver diskuteras så kontaktar hon Jesper på foderföretaget. Så i dag behöver inte ägaren Olof Boson vara den som alltid har koll på när fasbytet ska ske, om fodret håller på att ta slut, ordna så att det blir full last i transporten och ändå se till att man undviker att ha mycket foder kvar när djuromgången slaktas.

När det gäller delegering inom företaget Stranda Kyckling så har Olof lämnat över mycket åt Anna Cedergren och nämnas kan att han och hustrun var utomlands i två månader i somras och produktionen i företaget rullade på under deras bortovaro.

Grannsamverkan
Ytterligare en faktor som Anna framhåller i arbetet med att nå goda produktionsresultat är samarbetet med Bankeryds gård där Jenny och Lasse Andersson jobbar med kycklinguppfödning på Stjärnamo Kyckling.
– Vi kan prata om allt. Fodret, kycklingen, skötseln … Det är så värdefullt och vi utvärderar och jämför varje uppfödningsomgång och tar del av varandras slaktrapporter. Och om man ser problem är vi snabba att kontakta varandra och detta blir som en fortbildning som dessutom inte kostar något, säger Anna Cedergren.

Text och foto: Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 10-2019.