Fullsatt och späckat program under branschdagen 2019

Jenny Andersson, ordförande, inledde med att kort beskriva hur arbetet i branschen fungerar genom alla led i produktionen och hon påminde om att branschen inte blir bättre än den svagaste länken. Och Svensk Fågel fungerar som lite av ”spindeln” i detta.
Därefter tog vd Maria Donis över och hon berättade om den aktuella bemanningen på kansliet och om dagens program under branschdagen 2019.

Svensk Fågels årliga branschmöte hölls som vanligt i november i Jönköping. Kvällen före mötesdagen träffades många av deltagarna under mycket festliga former. Men vi hoppar här över rapporteringen från kvällens begivenheter och refererar istället (som alltid) något av det som hände under konferensdagen.

Johannes Bendel Möller, veterinär, besättningsveterinär på Atria i Sölvesborg, (även rikslikare på Svensk Fågel, se sidorna 85-89), var en av huvudtalarna på branschmötet och rubriken för hans anförande var rätt och slätt ”Rengöring av fjäderfästal-lar”. Ett arbete som djurhållare i kycklingbranschen som bekant ägnar sig åt ett antal gånger varje år. Således ett välkänt ämne och ett arbetsmoment av stor vikt för framgångsrik kycklinguppfödning.

Sänk smittrycket
Johannes visade en video om de fyra grundläggande stegen i rengöringsarbetet: torrengöring, våtrengöring, desinfektion och upptorkning.
Syftet med rengöringen är att minska smittrycket, att ta bort så mycket som möjligt av olämpliga bakterier, virusar, parasiter och svampar, vilket ger en bättre djurhälsa och produktion.
– Man sparar pengar, säkrar en bra produktion och skapar en bättre ekonomi, sa Johannes.

Är nollvision rimligt?
Detta är välkända fakta för kyckling- och kalkonuppfödare inom Svensk Fågel, men väl värda att påminna om och de bör alltid hållas centralt i tänket och arbetet på gården.
Nollvision gällande smittriskerna? Är det rimligt? Johannes menade att man bör sträva mot att komma detta så nära som möjligt. Lågt smittryck gör att kycklingarna slipper lägga kraft på att hantera belastningar.
Under Johannes föredrag nämndes även lite om lämplig skyddsutrustning under rengöringsarbetet och han uppmanade alla att läsa adekvat information om vad som gäller vid användning av olika medel.
 Hygienarbetet mellan omgångarna består av:
1. Torrengöring: Grovrengöring, skrapning, utlastning och borstning
2. Våtrengöring: Bestående av blötläggning, tvätt med tvättmedel och eftersköljning. En bra tvätt tar bort 80 procent av bakterier, och tänk på att börja med blötläggning. Tvätta med tvättmedel, gödseln innehåller mycket fett vilket gör att tvättmedel ska användas. Kallt vatten fungerar men varmt vatten (max 50 grader) är bättre. Låt skummet sitta kvar rekommenderat tid. Använd högtryckstvätt (max 40 bar), spola uppifrån och ner. Tvätta eventuellt två gånger. Tvätta med och utan tvättmedel även ventilation och annan inredning som till exempel vatten- och foderlinjer. Ta bort biofilm i rörledningar. Följ anvisningar för den metod och medel som du använder om man har stora problem med biofilm – vidta särskilda åtgärder, löd råden från Johannes.
3. Desinfektion: 1 dimning med maskin. 2 manuell ytdesinfektion, ibland två gånger. Eventuellt kan man även bränna av golvet vid exempelvis koccidie-förekomst. Även kalkning kan vara aktuellt. Observera att stallet ska vara torrt och rent innan man börjar med desinfektionsarbetet. Byt desinfektionsmedel cirka tre gånger per år, för att undvika resistens.
4. Upptorkning och tomtid: Gå ned under 60 procents luftfuktighet. Stallet ska vara tomt minst 48 timmar men gärna fem dygn eller mer. När är det torrt? Lägg en plastpåse på golvet en halvtimme. Blir det kondens så är golvet fortfarande vått.
Lite skit i stallet skadar väl inte?
”Lite skit i hörnen” är ett känt uttryck. Kan det skada? Johannes Bendel Möllers svar är att ett riktigt rent stall ger de bästa förutsättningarna för kycklinguppfödningen. Om man har kvar lite ”skit” så kan man ha tur, att det som är kvar inte är skadligt. Men man kan också ha otur så att det finns sjukdomsframkallande bakterier i smutsen.
– Det är onödigt att ta risker. Jag rekommenderar en nollvision. Ta ner riskerna så långt det är möjligt.

MÅNGA frågor avhandlades

Att berätta allt som diskuterades på Svensk Fågels branschmöte låter sig icke göras men kort kan nämnas att bland annat följande ämnen togs upp under dagen under ledning av Maria Donis och när det gäller djurhälsa chefsveterinär Pia Gustavsson:

Internationell information gällande produktion och import-export, utvecklingen av den svenska kycklingproduktionen och förbrukningen av fågelkött, skillnaden mellan svensk kycklinguppfödning och utländsk, olika länders beläggning, antibotikaanvändningen, campylobakterläget (bra i SE) och övriga aktuella smittor och sjukdomar, konkurrenskraft i form av produktionskostnader i olika länder. Andra utmaningar för branschen som nämndes var köttkontrollavgiften, regelverken och svinn i produktionen.
Erik Nordkvist från SVA talade under rubriken “Foderhygien på gård” och fokus låg på riskerna med mögelgifter.
Under riksliare Lotta Waldenstedts “Gott och blandat” kom inte oväntat “BAT” upp – BAT är en ny administrativ börda utan praktisk nytta för produktionen, konstaterades det.
Det nämndes även att Svensk Fågel har skapat en framtidsgrupp för diskussion om en rad väsentliga frågor som hållbarhet med mera.
Malin Lovang, från rådgivningsföretaget Lovang Lantbrukskonsult stod för en intressant föredragning anslutande till Svensk Fågels hållbarhetsarbete och deltagarna sattes i arbete för att besvara en enkät. Detta berör hur den svenska matfågelnäringen svarar mot FN:s miljömål om klimat och hållbarhet.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 10-2019

Utskriftsvänlig sida