Aktuellt om fjäderfäforskningen på SLU

Insekter som foder? Vilket ljus är bäst för hönan? Prebiotika för kycklingtarmen? Prebiotiska ämnen från alg till slaktkycklingmammor? On-farmhatching för kycklingen?
Vad är bra och vad är värt att jobba vidare med?
Fjäderfä har varit i kontakt med Helena Wall, Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV) och här berättar hon om några aktuella forskningsprojekt på SLU som berör höns och matfågel.

Kyckling
– Vi har ett flertal projekt som handlar om att via fodertillsatser som prebiotika* i alger eller levande bakterier skapa en gynnsam bakterieflora i tarmen som ger en bättre immunfunktion och därigenom gör framför allt kycklingar mer motståndskraftiga. I ett doktorandprojekt undersöker vi om daglig tillförsel av laktobaciller via fodret eller vattnet kan för-ändra tarmfloran på ett sätt som kan öka kycklingens motståndskraft mot Campylobakter. Projektet är finansierat av SLU EkoForsk.
– Vi har också en doktorand som arbetar med konceptet on-farm hatching som [som bekant] innebär att kycklingen kan börja äta direkt efter kläckningen ute på stallgolvet. Även i det projektet är tillsatser i foder eller vatten som kan stimulera en gynnsam tarmflora av intresse. Finansieringen kommer från Stiftelsen Lantbruksforskning och Kronfågel.

Slaktkycklingmödrar
– Vi har precis startat ett projekt med slaktkycklingmödrar som kommer att utfodras med prebiotiska ämnen från alg. Därefter kommer vi att följa immunfunktionen hos mammorna och hur mycket antikroppar de för över till äggen. Därefter kläcker vi fram kycklingarna och följer upp antikroppsförekomsten även där. Hur prebiotikan i algen påverkar kycklingarnas tarmflora är också en viktig del i projektet. Projektet drivs av Emma Ivarsson på HUV och är finansierat av FORMAS.

Värphöns
– Idag är det inte tillåtet att utfodra höns som hålls inomhus med levande insekter men vi håller just nu på att rekrytera en Post Doc (yngre disputerad forskare) till HUV som ska jobba i ett projekt med utfodring av levande insekter (black soldier fly larvae) till värphöns. Tanken är att larverna ska bidra med protein i foderstaten samt ge hönorna beteendeberikning. Det är Carlos Hernandez, HUV SLU, som är projektledare och projektet heter ”Levande insekter till värphönor” och finansiering sker genom FORMAS.
Helena konstaterar att hönor vanligtvis i hönshållningen snabbt kan tillgodose sitt behov av näring – vid de utfodringstillfällen som tillämpas i äggproduktionen, och påpekar därför:
– Det är trots detta naturligt för hönan att ägna större delen av dagen av dagen åt födosök, att till exempel leta efter fröer, levande insekter och larver. Motivation till födosök kvarstår alltså även om hon har skaffat sig nödvändig näring. Frågan är om insekter i fodret kan bidra till sådan sysselsättning som hönor mår väl av, samtidigt som insekterna också ger protein?

Ljusforskning
På Institutionen för husdjurens miljö och hälsa (HMH SLU) pågår ett projekt som fokuserar på olika ljusmiljöer och Helena Wall är med i projektgruppen men projektet drivs av Anette Wichman. Är naturligt ljus bra för hönan? Fungerar artificiellt ljus lika bra och hur ska det i så fall vara utformat? Vad har ni kommit fram till i projektet?
– Vi testade tre olika artificiella ljusmiljöer. Vi fann inga stora skillnader men det verkar finnas vissa fördelar med spektrum som efterliknar utomhusljus jämfört med ”inomhusljuset” utan UV-ljus.

På HMH drivs också ett doktorandprojekt med så kallade dark brooders till kycklingar.  Dark brooders är värmetak som tillför värme och ger en mörkare miljö än i andra delar av stallet. Kycklingar som hålls med sin mamma synkroniserar sin vila och aktivitet, vilket innebär att alla är vakna samtidigt och vilar samtidigt under sin mamma. I kycklinguppfödning finns ingen mamma som synkroniserar vilan vilket skulle kunna leda till en vila av sämre kvalitet eftersom vissa kycklingar är aktiva när andra behöver sömn. I projektet vill vi bland annat undersöka om dark brooders ger kycklingar möjlighet att vila mer ostört med tänkbara positiva effekter på immunfunktion, välfärd och tillväxt. Projektet är finansierat av Formas och drivs av Harry Blokhuis.

* Definition av prebiotika: ämnen som stimulerar tillväxt av eller aktivitet hos gynnsamma bakterier.

Något om utbildningen samt FoU-lokaliteter och stallar på SLU:

Uppsala, Umeå och Alnarp är SLU:s tre huvudorter, men forskning bedrivs på många fler orter över hela Sverige. SLU har årligen 3 700 helårsstudenter varav de flesta studerar i Uppsala.  
Utanför Uppsala ligger Lövsta forskningscentrum som tillhör fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten) och där har man sedan satsningen på nya forskningsstal-lar år 2011 plats för 3 300 värp-höns och 1 000 kycklingar. Hönsen kan hållas i 18 identiska grupper, med 100 hönor per grupp i envåningssystem. Möjlighet till utevistelse finns. Det finns även 180 inredda burar för 8-höns per bur men burinredningen går också att plocka ut ur stallutrymmet för att ge plats åt andra försök. Stallet för forskning med slaktkyckling är utrustad med en flexibel inredning där utrymmen för både mindre och större grupper kan ordnas.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 10-2019